Gott Nytt Decennium till oss Alla!
2010 inleder ett nytt decennium och jag hoppas att det kommer att bli det bästa vi alla någonsin har upplevt!
Gott Nytt År till oss alla!
Kan inte bestämma mig...
Jag fick två tesorter av äldsta sonen i julklapp; Världens bästa mamma och Julmumste.
Jag kan inte bestämma mig för vilken som är godast...
Lika bra jag gör slut på den båda då!
2009: Det packade året
Någon som har koll på var jag inte var 2009?
Januari: Tällberg, San Fransisco
Februari: Östersund
Mars: Inget! Wow!
April: London, Göteborg, San Fransisco
Maj: Chicago
Juni: Miami, El Salvador, Visby, Göteborg
Juli: Österlen, London
Augusti: Göteborg
September: Visby
Oktober: Oslo, Surahammar
November: Swindon, Tokyo
December: Västerås fram-och-tillbaka, fram-och-tillbaka
Man ska låta naturen ha sin gång
En ensam harpalt har legat och tryckt under ett av äppelträden hela gårdagen och i morse.
Jag: Anything we can do?
Maken: Don´t interfere.
Helt rätt. Man ska låta naturen ha sin gång. Survival of the fittest och hela kittet. Osentimentala är vi också.
Senare ligger morotspåsen framme på diskbänken. Maken medger att han skickade iväg ett gäng morötter till harpalten.
När jag kommer hem från Nyköping på kvällen säger jag till maken att jag ska slå ner några frusna äpplen ur trädet. Maken frågar om jag har något att slå med.
Så här beter sig osentimentala, naturvetenskapligt inriktade människor som tycker att naturen ska ha sin gång.
Edit torsdag: Ingen harpalt under äppelträdet! Morötter och äpplen ser ut att vara uppätna av någon och det kan vara litet varmare idag. Hoppas han fick litet ny energi och skuttade iväg till skogen.
Fylla på parkeringsmätaren fick jag också göra!
- Detaljerad redovisning? Hmmm...
Det som var riktigt konstigt med att träffa Herta var... Att det inte var ett dugg konstigt!
Herta är nog enskilt den bloggare som jag klurat, funderat och analyserat (och hyssssch..säg inget till någon, men också googlat och småsnokat på) mest av alla. Dels har hon haft allehanda klurigheter för sig kring "gissa var jag varit på semester" etc (sådant som verkligen får mig att gå igång!), dels har vi förhållandevis ofta gått om varandra i olika sammanhang eftersom Nyköping är bådas närmaste metropol. Utan att veta vem den andra var. Tills nu.
Vi upptog plats på ett knökfullt fik i kanske 3 timmar (jag fick gå ut och lägga mer pengar i parkeringsmätaren till och med!) och avverkade... En hel del i tillvaron; förestående födelsedag (vi är ju årgångssystrar), gemensamma bloggbekanta, barn, bilar, hus, pensioner, gubbs, att ha eller inte ha katt och någonstans mitt i allt detta fixade dotter ny design till Hertas blogg enligt nästan tydliga instruktioner.
Som sagt, konstigt att det inte var det minsta konstigt, och jag hoppas vi får fler tillfällen att vara så okonstiga!
Varning för hemmaspa:ande!
Att inte ligga på samma smidighetsnivå som ett kassaskåp är att rekommendera i jakten på torr hud, kroppsbehåring och döda hudceller i duschen. Plötsligt kan en ischiasnerv ge sig till känna och då står man där rosenskimrande och fin utan någonstans att gå.
Om man nu är av den klenare sorten.
Dotter och jag ska iväg och träffa Herta.
Om jag tar mig ur bilen vill säga.
Kroppsbehåring, förhårdnader och torr hud- se upp!
Så här ser det ut vid -15 hos oss!
Egoinas mamma spa:ande hemma häromdagen inspirerade mig till att fylla på både body scrub och body butter från Body Shop igår och nu har jag rotat fram både hårhyvel och fothyvel och tänker skala av ett lager epidermis.
Tänk så rosenskimrande vacker jag ska bli!
Somliga fattar direkt, andra inte
Ett extra plus fick Myaraq för att hon fattade direkt, utan några påpekanden, att jag heter Anne. Inte Ann. Hon får en guldstjärna för det. När jag var ung svalde jag Ann, men Ann var inte jag, så varför skulle jag låta någon kalla mig så?
Hur många av er har tänkt på mig som Anne och hur många som Ann?
Bubbliga, mysiga, färgstarka Myaraq
Visst fick vi till en fikadejt med Myaraq och Linnea utan apostrof på Hellmans!
Det fanns inte en chans att inte känna igen detta energiknippe när hon klev in på fiket! Bubblig, glad, söt och skärpt, precis som hon presenterar sig i bloggen! Familjehistoriken och anknytningen till Nyköping var onekligen lätt förvirrande men jag var nu hyfsat påläst och kunde nästan hänga med i turerna. Vi avverkade flera decienniers mode (det mesta avfärdades), hur nyår firas på bästa vis och vad man kan göra med eventuella avkommor och barn (utifall man inte beslutar sig för att bara behålla dem).
Myaraq ställer upp som min Grönlandsguide när jag beslutar mig för att genomföra min drömresa dit. Hon menar att jag lär klara mig avsevärt sämre på enmanhand på Grönland än i Japan (maken kommer bestämt att följa med, tror inte han skulle missa en resa till Grönland). Det var något med språket.
Kan det vara så svårt? Det är ju bara en massa nuukiqquikk mikkquinook kviqqiniqquiq!
Pekingshopping
Slut i fötter och trött i rygg bevakade jag Kompis E:s reafyndmockajacka och samtliga påsar, knyten och bags, medan tjejerna kollade om det fanns något bättre i en annan butik att spendera E:s sista 500 kr på. Vilket det nu inte gjorde. Det inhandlades en hel del make-up och borstar idag (Make-up Store och Body Shop), Cheap Monday jeans, Acne-tröja, leggings av olika slag, krafssmycken och som sagt en mycket vacker mockajacka på 50 % rea.
-Vad jag fick av allt detta?
Body scrub och body butter och löfte om att få låna en del av sminket ibland.
Dottern hittade ännu mera att köpa på Monki, alltmedan E & jag glatt kom med fashioninitierade kommentarer och förslag genom titthålen i provhyttsdörren.
Jag hade betalat för över fem timmars parkering och tänkt att en hel del skulle bli bortkastade pengar. Vi var vid bilen på minuten och då hade vi (tjejerna) inte helt nått utmattningsstadiet.
Nu sms:ade vi Myaraq!
Mindre ståndaktig mamma
Foto: Note to myself: klura ut hur man kommer nära med den lilla svart, om man nu gör det.
Jag måste säga att jag fick bra förslag på vad jag gjorde, inte gjorde och borde ha gjort till föregående inlägg. Sanningen är denna:
Kallingarna samlades in och dumpades i tvättkorg. Julmustflaskorna ställdes på rad på nattduksbordet. All disk samlades in och bars ner till diskmaskinen. Och sedan snodde jag två praliner, två höstnougat, och kände mig mycket tillfreds med det.
Litet mer än jag borde ha gjort, men också litet tjuvaktigt, speciellt som äldsta sonens rum var det enda acceptabla.
Nu ska jag iväg till Norrköping med dotter och Kompis E som vill shoppa. Jag hoppas att de inte orkar alltför länge. Jag har ju en ev bloggdejt på gång idag, en annan än Herta. Jojomen, man är väl om sig och kring sig. Hoppas nu bara vi får till det.
Fynd av olika slag
Dotterns rum gick jag inte in i då det inte finns tillstymmelse till ledig golvyta att placera fötterna på.
I yngsta sonens rum identifierade jag använda kallingar bakom elgitarrfodralet, fyra glas, några assietter och ungefär åtta tomma julmustflaskor.
I äldsta sonens rum såg jag ett användt dricksglas från skrivbordet. På samma skrivbord stod en öppnad Paradisask. I Paradisasken låg diverse praliner hullerombuller. Bland annat höstnougaten.
Läsaruppgift: Lämna förslag på hur jag agerade i ovannämna läge?
-Känner vi varandra?
Efter några ärenden (bland annat till polisen då en av stadsbussarna drog i akterlykten på bilen och körde glatt vidare) blev det kaffe och bagels på stamhaket var de pyntat om "växthuset" med ny färg, möblering och textilier. Dottern och jag tog oss en ganska oengagerad titt på klädrean då jag blir tilltalad bland klädställningarna med ett:
-Känner vi varandra?
Svaret på frågan var ja.
Och nej.
Det var självaste Herta som lyckades identifiera mig bland Nyköpings alla tanter!
Konstigt är det att känna och inte känna varandra när man endast känner varandra via en blogg. På ett vis tror jag nog att man kan få en helt annan inblick i en person genom att enbart ta del av tankar, funderingar och vardagsreflektioner, men man får inte till sig röstlägen, kroppspråk och allt det som kompletterar den man är. Hursom, så ska vi försöka oss på att råda viss bot på det. På stamhaket. En av de kommande dagarna. Och det ser jag fram emot!
Vardag och ledig
Tjohoo! Vardag och ledig dag samtidigt! Idag kan man göra vad man vill. Helgdagarna har ju varit mer... betungande om man säger så. Eller är det bara ljug tro?
In till metropolen Nyköping ska vi åka strax och förlusta oss i butiksutbudet.
Mors!
Flugor i kodynga
Cam var vår kanadensiske ekologgranne under åren i Zürich. Han forskade på ett och annat vid Zürich universitet men ibland följde han med sin handledare/advisor på olika exkursioner. Denne professor forskade vad jag kan minnas på något i stil med naturligt urval och i hans fall rörde det sig om hur flughonor valde flughanne för fertilisering baserat på penisstorlek. För att få material till denna forskning samlade han in fluglarver som i princip endast förekom i koblajjor. I Schweiz är det som bekant inte så svårt att hitta koblajjor då var och varannan alpäng befolkas just av de lokala kossorna. Det var en sådan fluglarvsinsamlingsutflykt som Cam hängde med på, inget konstigt för honom på något vis.
När han sedan står på knä framför en koblajja i en alphage och medelst slang med munstycke suger upp fluglarver inser han det svårförklarliga i situationen när alpbonden med korslagda armar och bredbent tigande står och stirrar på honom.
Cams tyskakunskaper var nu inte på sådan nivå att han kunde förklara sig, allt han kunde göra var att med en generad huvudskakning haspla ur sig:
-You wouldn´t believe me even if I could explain.
Jag önskar jag hade varit där.
Kvällen ikväll
Efter ett par timmars äsning (här ska det vara läsning men det skulle kunna vara jäsning också) blev det våfflor till mat och sedan ett parti Med andra ord som slutade oavgjort.
Och nu blir det filmtajm!!!
Ny design!
Sextimmarsförskjutning
Klockan är så här mycket.
Frukosten är precis avslutad.
Jag har förskjutit mitt vardagsschema med sex timmar. Det är ganska intressant för till vardags brukar jag mena att långa sovmorgnar är till för tunnisar och att morgonmänniskor har ett övertag över kvällsmänniskor.
Hjälp!!! Är jag en långsovande kvällsmänniska in disguise!?!
Färdigslappat anyone?
Är det dags att aktivera sig tro? Har vi slappat klart? Sena kvällar, sovmorgnar, bokläsning, filmtittning...
Ptjaa... det är söndag. Ingen sol. Tvättmaskinen jobbar.
Det får räcka så för idag.
Ännu en seger!
Laget Gammelsmurfen (Jag hörde allt vad du kallade mig, grabbhalva!) och M segrade med siffrorna 2-1 mot LillasötaC och K i spelet Med andra ord alltmedan denna mäktiga musik dånade runt köksbordet i Annes version.
I brist på annan segerpokal fick segrarna höja denna till skyn (från bästaste E:s födelsedagskalastipspromenad).
Med detta adrenalinpåslag höll jag mig vaken igenom en film jag somnat ifrån två gånger tidigare.
En riktigt trevlig kväll med andra ord.
Nästan ett vårtecken?
Alldeles bestämt har jag sett ett vårtecken! Låt vara att detta tecken är ganska opålitligt men om det är som det ska med det hela, så indikerar det ändå tidig vår.
-Vad jag har sett?!?
Semelsäsongens första semla!!!
Tjohooo!
Torr och kall ska den vara
Söta exotiska fruktjuicer betackar jag mig för. Jag vill ha kall tranbärsjuice med sådan strävhet och syra att slemhinnorna på kindernas insidor torkar ut i ren förskräckelse och tungan klistrar sig som ett plåster i gommen.
-Skål på er!
99 år
Om inte min mormor hade dött vid 61 års ålder, så hade hon fyllt 99 år idag. Hon var en rund och mjuk och förbannat ettrig tanta som vi barn inte fick nog av. Hon hette Lempi Lahja i förnamn och rakt översatt till svenska betyder det ungefär Kärleks Gåva. Det här kunde ju inte jag riktigt ha koll på som liten, så när någon frågade mig var min mormor hette fick de till svar: Lempi Paketti, alltså Kärleks Paket. Lempi Lahja var född på Karelska Näset, äldst av åtta syskon och till min stora fascination var hon född i bastun.
Anne 3 år: Men mummo, hur kunde du födas i bastun?
Mummo Lempi: Jo, min mamma gick in i bastun och så sköt hon ut rumpan och pruttade till och då föddes jag!
Ni kan förstå att jag hade att fundera på efter det svaret.
Att bara få läsa
Så underbart det är att få läsa en hel dag utan minsta krav på sig att göra annat än att värma på mat från igår till middag. Kanske vill man inte ha det så här varendaste dag i veckan, men just nu är det duktigt härligt.
Legere Necesse Est.
Citat Anne 2009
Juldag = Soffdag?
Idag ska jag bara sitta uppkrupen i soffan i mysbyxor och fluffstrumpor läsandes. Jag har ett par böcker som behöver avverkas raskt.
Då och då ska jag brygga mig en kopp te; Världens Bästa Mamma-te eller Julmums-te, det blir till att testa båda.
Mat har vi bara att värma på idag.
Så, god fortsättning på julen!
Ingen tomteväntan hos oss inte!
Vi ser inget moralstärkande i att vänta på julklappsutdelning (bortsett väntan för katten då), så vi kör hårt med julklapparna när alla är vakna (senare och senare ju äldre barn vi får).
-Och vem fick en ny kamera i julklapp då tro!?!
-Jo, jag!
En svart Canon med diverse siffror och bokstäver efter som verkar rent suverän (se bild ovan, ni förståerpåare). Nu, om inte förr, ska jag ta upp kampen mot Anselm Adams och Man Ray!
Så här blev några av de första bilderna:
Hemma hos oss!
Fashionistan på spankulering runt ägorna i nya rödrutiga mysbyxor och plommonfärgade kängor från Gudrun.
Nu ska här mysas och såsas vidare innan Kalle & Co tar vid och sedan Kan du vissla Johanna. Om vi nu kan göra ett break i zombiekampen som pågår på TV:n via Xbox:et vill säga...
Väntar och väntar...
Jultomten har kommit och här ligger jag och väntar och väntar... Väntar på att husets ungdomar ska vakna och öppna sina julklappar så att jag får papper och snören att leka med och kommer åt granen för klättring...
Suck....
Julafton, handlar det om att vänta bara....?
Fluff har varit med förr så hon gick ut efter frukost, själv vände jag i dörrhålet, det kan ju hända spännande saker härinne. Någon kan ju sticka till mig något ätbart från matbordet, jag har span på en i huset som är bra på det...
Ja,ja. Jag får ligga här och sucka och vänta.
God Jul på er alla önskar Skrutten (also known as Catweasle).
Feet up!
Julklapparna är inslagna.
Dukarna strukna och utlagda.
Skrutten utestängd från granen (han tror nog att den är intagen för hans höga nöjes skull).
Vinet upphällt.
Fötterna upplagda.
Nu kan julen få komma.
Nu är vi så här långt komna
Granen är intagen, hyfsat rak (ett årligt dilemma) och med julklapparna från barnen (f´låt! Tomten förstås!) under. Katterna är i vanlig ordning misstänksamma men det brukar gå över (tyvärr).
Detaljstudie av granen.
Gissa vems förtjänst?
Kylen full
Sisådäringa, kyl och skafferi är fyllda (tack Gode Gud för ett stort skafferi!).
Nu ska vi iväg för sistaminutenjulklappar, det är barnen som får sköta shoppandet nu. Tur att Hellmans har öppet till kl.21 ikväll utifall vi behöver stärka oss under eftermiddagen.
Första morgonen på lång ledighet
10-11 timmars sömn. Väckning medelst kaffe, lussebulle och tända ljus i sängen. Ja, inga tända ljus i sängen utan på nattduksbordet. Nu är jag redo att attackera det sista da´n före doppareda´n. Tur att så många bloggare har hänvisat till matbutikernas delikatessdisk även om det mesta av vår julmat tillagas från scratch på julafton (turkey, stuffing, sweet potatoes, cranberries). Det enda vi inte får till i år blir pumpkin pie, ingen verkar sälja pumpapuré sedan Grey´s på Odengatan la ner verksamheten.
Nåväl.
-Mot Sheerwoodskogen!!!!
PS. Angående den hypotetiska parkeringsplatsen har vi en bilförare 1 och en bilförare 2 i vårt hus. Jag är mäkta förvånad att så många av er visar förståelse för bilförare 2:s variant.
Det gör inte jag.
En hypotetisk parkeringsplats
Bakgrund: Vi har här nu ett helt hypotetiskt upplägg utan minsta verklighetsanknytning. Tro inte att jag försöker peka finger eller anklaga eller skryta på minsta vis.
Hypotetiskt upplägg: en stor, rejält stor parkeringsplats framför en stor, ja rejält stor affär, till exempel en ICA-butik. I det hypotetiska upplägget antar vi att det är omkring 17.30 på kvällskvisten, gärna på en torsdag. En bil kör in genom infarten till parkeringsplatsen.
Alternativa händelseskeenden:
- Bilförare 1 tar en snabb överblick över parkeringsplatsen. Konstaterar att många bilburna handlar mat nu. Spanar in det område i parkeringsplatsens ytterkanter där bilarna står aningens glesare. Parkerar. Bilförare 1 går till butiken.
- Bilförare 2 spanar efter butikens entré. Kör mot entrén. Spanar efter ledig parkeringsplats så nära entrén som möjligt. Ingen ledig plats finns. Bilförare 2 väntar. Och väntar. Efter en rejäl väntan kommer slutligen en annan bilägare som haft den stora lyckan att få en plats nära entrén ut och kör iväg. Bilförare 2 parkerar. Sparar 75 meters-promenad jämfört med bilförare 1.
A room with a winter view
Nästan vackert i Flemingsberg så här års.
Med snöstjärnor på mitt fönster ser inte ens grannhuset så eländigt ut.
Och rättspsyk får nästan en mänsklig prägel, men bara nästan.
Arbetsåret som gått
Januari: Enstaka möten. Studiebesök på AstraZeneca. 50-årskalas i Tällberg.
Februari: Kurs: Lean i Sjukvården. Nordiskt möte på Bergendal. Singing Bee inspelning med dotter och kompis E. Make i San Fransisco. Yngsta sonen 13 år. Östersundsbesök med Lean-spel och bloggdejt. Familjen på Judas Priest.
Mars: Skolbyte dotter. Jag föreläsare i Uppsala. Planera jobbflytt. Massor med möten. Amerikanskt pass till dottern.
April: Dotter med kompis E till London för Arsenal match. Jobbflytt. Möten. Maken i San Fransisco.
Maj: Ganska tomt i almanackan. Dotter åker till Chicago.
Juni: Skolavslutningar osv. Tjockt med möten fram till efter midsommar. Jobb-Visby-besök. Metal Town i Göteborg. Dotter hem från Chicago.
Juli: Semester. Österlen 1 vecka. London 4 dagar. Kalas av olika slag.
Augusti: Möten. Madonna i Göteborg.
September: Visby 2 veckors non-stop-jobb. Födelsedagar. Möten. Mönstring äldsta sonen.
Oktober: Möten. Kalas. Oslo-möte. Dräneringsgrävning av husgrund påbörjas.
November: Möten. Englandsresa. World Quality Day. Tokyo-möte. Mässa och föreläsning & moderering. Dotter pH-mätning av matstrupe.
December: Dotter ansträngningstest (vocal cord syndrom). Innebandy-VM i Västerås. Dräneringsgrävning av husgrund avslutas. Litet möten. Slutrapporter. Förberedelse 2010.
Konstigt. När jag sammanfattar året så här så ser det inte så märkvärdigt ut, men när jag tänker tillbaka så andades jag lätt och fritt sist i början av augusti. Det är nog så att jag inte förmått att sätta allt på pränt misstänker jag.
Skönt att det är jul och ledigt snart.
Vem hittar man var?
Mina svärföräldrar berättade om makens sovvanor som liten. Det var full rulle på ungen, men sedan blev det oftast plötsligt tvärtyst. Då var det för dem att bara följa spåren av avklädda kläder, en strumpa här, en tshirt där och slutligen hittade de honom sovandes någonstans, aldrig så noga var.
Detta är en vana som hållit i sig, ibland får jag leta efter honom på kvällarna.
Nu i jullovstider verkar det som att barnen tar efter sin far, man hittar dem inte nödvändigtvis i sina sängar kan jag konstatera.
Gör som katten!
-Gör som katten i jul, sa Tjifen.
Jag tror alldeles bestämt att jag kommer att lyda order.
Med soppåsarna i högsta hugg
I det uppkörda bilspåret travade jag mot soptunnan för påsdumpning innan inhopp i bilen för färd mot jobbet. Jag tog mig en titt på huset och allt såg så hemtrevligt och rart ut att jag var bara tvungen att släppa påsar och väska och ta bild på vårt hem. Jag hade velat stanna hemma idag, men två arbetsdagar till ska väl klaras av.
Vid konstfärdigt inkastande av två stycke soppåsar i soptunna (fram till vilken vi inte kört för att få fram gångväg) medelst hiva-upp-locket-fort-och-langa-in-påsen bröt jag en nagel. Måndagmorgontrauma.
Not!
Om skottarinspirationen uteblir
Om man inte har tid eller lust att skotta snö så kan man köra bilen ett par varv runt tomten.
Man får gångstråk i snön då.
Känner någon igen receptet?
Smält 8 dl strösocker, 125 g cocosfett och 1.75 dl vatten (får inte koka)
Medan det smälter blandar du i en stor bunke 6 dl vetemjöl, 4 dl florsocker, 1 dl kakao och 2 msk vaniljsocker.
Då sockret är smält och klart hälles det över mjölblandningen. Blanda snabbt ihop till en kletig deg som omedelbart planas ut i en långpanna. Låt svalna och skär i bitar. Förvaras i burkar eller plastpåsar. Går att frysa.
Enligt detta recept har jag tillverkat godis sedan barnen var små. Ibland blir resultatet kladdigt och gott, ibland blir det sockrigt och knastrigt. Jag har aldrig låtit sockerlösningen koka, men jag tror knappast jag någonsin fått den att klarna heller. Jag har modifierat receptet med mindre socker och mindre mjöl, men jag vet inte vad som krävs för att det ska bli perfekt. Resultatet är perfekt när det är som chokladgodisrutorna i plastpåsar som man köper av marknadsknallarna.
Någon som vet vad att göra?
Läckra naturverk
Vatten i alla former är intressant.
Jag motstod frestelsen att slå ner dem!
Juldofter att införskaffa
Doftande hyacinter och cigarrdoft är måsten för julen. Hyacinter brukar vara lätt att ordna men i ett hus utan rökare blir cigarrdoften knepigare. Maken offrar sig ibland och puffar runt på en cigarr (om han får en), han påstår sig gilla det, men jag undrar. På doftfronten gäller också granen förstås.
Är det fler än jag som har juldoftsmåsten?
Lördagstur till Norrköping
Fundersamt blickade vi ner mot avsatsen var Skrutten förtvivlat pep för ett år sedan. Fast då var han ju inte Skrutten utan "Katt". Vi konstaterade att kabeln som maken använde sig av för att ta sig ner till avsatsen och upp igen fortsatt sitter lindad kring bjälken.
En gatuskylt (?) tillverkad av mjölkförpackningar roade mig en stund, men vitsen med den kom jag inte riktigt underfund med.
Aldrig ett besök till Norrköping utan att gå ner till Knäppingeborg.
Lunch åt vi på Mimmis Visthus och inte var det bara god mat med en underbar salladsdressing, utan miljön har atmosfär.
På väg hem stannade vi till vid Rinkeby Gårdsbutik i Jönåker som så många gånger förr för att köpa kalkonbröstfiléer, men en lätt virrig tantalona meddelade oss att de inte haft så många kalkoner i år, så kunde vi inte tänka oss strutsfilé istället. Det kunde vi inte.
Vår besvikelse över de tillfälligt uteblivna kalkonfiléerna försvann efter ett trevligt samtal med två översnöade strutskrakar.
Nu är det stugvärmen som gäller, middag och sedan glögg, skumtomtar och litet choklad.
Lördag före jul 2009
Det är så vackert överallt nu. Extra vackert tycker jag att det är hemma hos oss.
Vår "park", de fyra förvildade alléerna ser annorlunda ut nu än på sommaren då den befolkas av fåglar av absolut alla de slag.
Vårt hus befolkas av två kritter (nää, av sju kritter om man ska vara exakt), katterna Fluff som inte räds snö och minusgrader.
Och Lillkatten, aka Bajskatten, Skrutten och Catweasle. Lillkatten såg ut så här när vi hittade honom vid Motala ström i centrala Norrköping lördagen före jul förra året (läs här om du inte minns historien).
Vi ska iväg till Norrköping nu för att julhandla och hoppas verkligen på att inte komma hem med några levande väsen denna gång.
Mysig lördag på er alla!
Avatar
En lång men ack så vacker filmupplevelse senare sitter vi i hemmasoffan. Avatar är en film som återigen tar upp temat om kampen mellan gott och ont, tillit och svek, girighet och altruism och inte minst kärlek. Det är ett äventyr, en saga så otroligt vackert förpackad att jag satt med öppen mun under vissa scener. Filmen är stundtals ganska våldsam, men inget man behöver värja sig emot. Det är inte nödvändigt att vara en science fiction-fantast, inte heller en fantasy-fan för att njuta av detta...ja, jag måste säga spektakel, även om jag menar det i positiv mening. Helst ska man inte vara allergisk mot dessa generen heller för att fixa nästan tre timmar i biofåtöljen. Skådespelarnas insatser kom i skymundan av alla effekter, möjligen med ett undantag; Sigorney Weavers storrökande forskarfigur.
-Om jag rekommenderar filmen?
Ja, definitivt, men inte till den som söker djuplodande relationsfilmer med avancerad dialog, skuggspel och underliggande budskap och meningar.
Julstämning i stugan
Lussebullar och knäck doftar det i köket.
Nejliksapelsiner och torkade skivor äpplen, blodapelsiner och annat krafs som jag hittade i ett gömme doftar också.
En vacker julgran utanför stationsbyggnaden har vi också. Om den doftar eller inte vet jag inte, men jag antar det.
Inte heller har jag kunnat avgöra om Kompis E doftar, men dagen till ära har hon satt på sig två par strumpbyxor. Inte det ena paret ovanpå det andra, utan ena benet av det blå paret på ena benet och ena benet av det rosa paret på det andra benet. De tomma benen av båda paren har hon på något vis lindat kring midjan.
Jag antar att det krävs att man inte är 17 år fyllda för att komma på något så....kreativt.
Full fart i köket
Lussebullar och knäck är på gång, nejliksapelsinerna tillverkade samtidigt som lunch fixas till alla.
Inbillar mig att det blir dagens produktion innan det blir dags för bio.
Stormande dag, stilla natt
Så förvirrad var jag när sonen väckte mig ur djupaste sömn i soffan igår kväll att jag insisterade på att få veta var han varit. Han hade nu inte varit längre bort än i den andra soffan, men jag måste ha drömt något galet. Sovit som en klubbad oxe har jag gjort i natt också.
Idag har vi en underbar vinterdag (jo Beate, den är underbar!) med sol och blå himmel, men det betyder inte att Lillkatten vill ut, han ligger så gott på fönsterbrädan ovanför elementet.
Färska frallor hämtade vi hos Puttes på väg hem från dotterskjutsning till avslutningen.
Jullovsbörjan firar vi ikväll genom att gå (nästan) hela familjen på bio; Avatar har premiär. Jag vet inte så mycket om filmen annat än att James Cameron har regisserat, och eftersom han gjorde ett bra jobb med Titanic, så kan inte denna film vara urusel.
Få se vad jag gör nu. Bakar kanske?
Vitt pulver över halva nyllet
Undrar just vilken teknik Nicole Kidman använde sig av när hon lyckades få detta oidentifierade vita pulver runt näsa och ena ögat?
Det blir onödigt dyrt om hon ska hålla på så där.
Sex på E4:an
Trafikens tempo, eller avsaknad av tempo på E4:an hade förallandel kunnat ägnas åt sex i bilen om man kände för det, men det som var sex för oss på E4:an i dag var antalet timmar on the road. På morgonens oplogade väg kröp och stod det stilla, på eftermiddagen var det tvärstopp. Sex timmar på väg, tre timmar på jobbet.
A Room without a view hade jag på jobbet idag. Det lila-orangea huset mitt emot som vanligtvis står som en fyrbåk anas bara som en svag skugga.
Så var det med denna torsdag.
Vad ska man säga?
Torsdag.
Och så var det med det.
Taxidriver
Familjen har transporterats hit & dit idag och än är det inte slut.
-Taxi. Var god dröj...
Schyssta lökar!
Äldsta sonen har lyckats med förbättringar av en skoluppgift.
Vad jag vill säga är:
-Teacher! Eat your heart out!
PS: Läraren är OK, men jag kan inte låta bli.
-Det svänger, Katten!
Så här svängigt blev det på yngsta sonens julavslutning i St.Nicolaikyrka. Det svängde när två målbrottsstämmor frivilligt sjöng Whams "Last Christmas", det var vackert när flickrösterna svajjade sig igenom "Jul, jul, strålande jul" och "Julen är här" lockade fram lättare hakskakningar och ögonfukt. Framförallt gjorde dock de ackompanjerande instrumenten (speciellt gitarrerna) en strålande insats.
Medan sonen gick till skolan för julfika och betygsutdelning gick jag till stamhaket Hellmans. På väg dit blev jag ifattsprungen av en främmande kvinna. Hon presenterade sig som F:s mamma och talade om hur glad hon var att F börjat hänga med sonen. Jag såg glad och nöjd ut hoppas jag, jag har nämligen ingen aning om vem F är, men berömmer hon min son, så kan det kvitta. Hon var mycket sympatisk och trevlig och sannolikt är hennes son det också.
På Hellmans utfodras både folk och fä. Folk får betala för sig, fä slipper.
Saffransbullen med mandelmassa och hasselnötter kan rekommenderas.
Jag hade trevligt herrsällskap under fikat och tidningsläsandet.
En trevlig förmiddag på "jobbet". Host, host.
Vart jag faktiskt ska
Tjifen informerade att jag och kollegan skulle planera för möte i Bryssel, så det var vad jag började göra. Med Ryanair flyger man tur och retur till Charleroi (Bryssels södra, på samma vis som Skavsta är Stockholm södra enligt Ryanair) för det facila priset av 110 kr. Bra hotell fick jag span på också.
Så läser jag infomailet från möteskoordinatorn och vad ser jag!?!
Inte tusan är mötet i Bryssel, utan i en håla vid namn Geel utanför Antwerpen!
-Geel!?!
-Vem har hört talas om Geel!?!
Enligt Wikipedia (denna oförvitliga källa till information) bor enligt tradition många psykiskt sjuka människor där. Det är ungefär allt man har att säga om Geel. Så medan tankarna fladdrade från Grand Place i Belgiens huvudstad till ett bytorg i en håla på vischan, hann jag onekligen uppleva en viss... besvikelse.
Men nu ska jag inte vara så´n. Det är jobb jag ska på. Kanske hinns Grand Place med före hemresan i allafall.
Det gäller att läsa innantill!
Jag fick informationen att jag skulle hit på möte i slutet av januari.
När jag sedan läste innantill i mailet, så visade det sig att det inte alls var till ovanstående ställe jag ska utan till:
Förslag på vart jag trodde att jag skulle, vart jag faktiskt ska och framförallt hur jag känner mig?
Julledigheten
På en av mina tidigare arbetsplatser (jag säger inte vilken) var det en kamp om ledighet och klämdagar. Oftast så kastade sig två av sju över ledighetslistor, markerade sina dagar (oavsett hur de varit lediga året innan) och teg sig sedan igenom alla gruppdiskussioner. Dessa två ruckade aldrig på sig. Å andra sidan var det ett enkelt sätt att planera så att man slapp jobba med dessa två under perioder då man inte var full styrka.
Hos min nuvarande arbetsgivare har vi ett fantastiskt centralt avtal, vi är lediga med automatik på alla dagar där ledighet kan komma ifråga. otroligt lyxigt. Återigen å andra sidan, förväntas vi jobba vid andra tillfällen, men dessa är alltid öppna för diskussion och förhandling.
Hur gör ni med ledighet som nu till jul?
Svenska hjältar
Stenhårda och supertuffa Anne sitter och blinkar bort tårar till TV4:s Svenska Hjältar.
Det finns gott om förebilder och osjälviska goda människor.
-Nu är det bra!
Var och när kunde man höra detta i julsammanhang? Någon som minns?
Edit: Det här var lätt! Mikaela har svarat att replikerna här ovan är från Mysteriet på Greveholm när pappa Leif hänger och dinglar i parabolantennen från slottets tak. Varje gång TV-bilden blir bra och varje gång den blir dålig rapporterar barnen detta till honom från TV-soffan.
Årets julklapp 2010?
Automatisk spagettigaffel, vore inte det något?
Jag skulle nog ha mer användning av en sådan än en spikmatta i plast.
Inte så mycket med andra ord.
Memory bracelet
En Memory Medal förärades dottern av arrangörerna och en Memory bracelet av sina päron.
En av de bättre presentidéer vi fått tycker jag!
Kära Tomten,
Lugn och ro är vad jag vill ha i jul.
Jag vill sova tills jag vaknar. Jag vill ha snö ute och tända ljus inne. Jag vill få klart med julgodis och bakverk (de "vanliga" som barnen vill ha) i god tid och all annan mat (kalkon, sweet potatoes, stuffing-ingredienser och cranberries och pumpkin) i kyl och skafferi ett par dagar före julafton. Utebliven städning döljs med många levande ljus. I vanlig ordning.
Jag vill ha härliga böcker att läsa och bra filmer att se hemma och på bio. "Kan du vissla Johanna" på julafton. Vara med familjen och träffa den som vill träffas.
Ingen stress. Inga krav. Inga långa bilresor någonstans. Bara lugn och ro.
Tiden flaxar och vi med den
Jag har inte för avsikt att göra en årssammanställning, men jag kunde inte låta bli att titta på vad jag skrev på förra nyårsafton. VM:t som vi hade aningar om kändes väldigt overkligt då, men har nu genomförts och överlevts. Ny bil var väl ett desto mer nödvändigt konstaterande och blev en snabb affär i våras. För övrigt har hela hösten varit så fullspäckad att när jag ser tillbaka just nu, så känns det som att de senaste lugna andetagen togs någon gång i början av augusti.
Vår jul lär bli lugn och stillsam. Vi förmår inte så mycket mer. Som tur är har vi mycket ledighet från våra jobb och slipper stressa med sparade semesterdagar. Idag är det skönt att bara tänka på hur många maskiner tvätt som får plats att torka respektive kan köras i torktumlaren. Litet funderingar kring julklappar, julmat och godis & bakverk lär det också bli.
Skönt med en riktigt slapp söndag.
Det tar på krafterna att spela VM
Speciellt blir supportande föräldrar trötta och slitna.
Gårdagens semifinal mellan Sverige-Finland blev nu inte så spännande, resultatet var ganska givet. Dagens final Sverige-Schweiz hade kunnat bli spännande, men det blev det inte direkt, Sverige vann ganska lätt får man säga. roligt att se båda matcherna var det allt!
Sedan gällde det att få dottern att packa ihop och säga sina farewells innan vi kom iväg hemmåt, en sista gång Västerås-Eskilstuna-Malmköping-Flen och hem, åtminstone denna gång.
Nu är alla på plats, make, barn, Kompis E och katterna. Som vanligt igen!
Bloggsemester!?!
Det ser inte bättre ut än att jag tar bloggsemester till lördag kväll!
Maken behöver jobba som sagt, så Kompis E och jag åker till Västerås i eftermiddag, ser semifinalen Sverige-Finland tillsammans med dotter, min allra bästaste vän E och ett antal tusen andra personer. Sedan har jag tiggt till mig natthärbärge hos E för Kompis E och mig. Det blir ju toppenbra det här!
Men. Vi reser lätt. Datorn får snällt stanna hemma.
Med önskan om en härlig fredag i december,
Anne
PS. Visst har vi varit på nobelmiddagen, den riktiga! Jag kan återkomma om det efter bloggsemestern.
Med alla medel...
...men det gick inte ändå hem. Nu blir det nya regler som innebär kontinentala kvalmatcher. På den nordamerikanska kontinenten finns ju bara två nationer så då kanske.
Just nu är jag totalseg och funderar bara på dagens och morgondagens övningar, dvs semifinal och finalmatcher och hur vi löser med transport och övrigt. Maken behöver jobba idag nämligen.
Jag ska se vad jag hittar på.
Butiksspankulering och go-fika
Det blev inget storshoppande men jag har nog att fylla julstrumporna i alla fall. Jag såg en del att återkomma till. Det blir ju nätshopping som är det mest praktiska och stressfria numera. Fika på Hellmans var make och son mötte upp.
Dagens positiva gärningar:
- Prat med en gammal tant på bussen
- Foto på maken och mig från Nobelmidagen till kompis dotters Nobeldagsskattjakt (bevis på bekants deltagande på Nobelmiddagen gav tydligen 100 p till laget!)
- Sen minns jag inget mer
Ska jag eller ska jag inte...
Obestämd, är vad jag är just nu. Ska jag åka in till staden eller ska jag inte? Om jag åker in till staden, vad ska jag då göra?
-Julklappar?
Ja, kanske det.
The terminal irl
Ni vet filmen The terminal med Tom Hanks där han fastnar i ankomsthallen på JFK (eller vilken flygplats det nu var)?
Detta pågår på riktigt just nu på Narita, Tokyos flygplats. Feng Zhenghu, kinesisk medborgare, har av myndigheterna stämplats som människorättsaktivist (o, ve och fasa!) och blir därför inte insläppt i sitt hemland. I 30 dagar har han nu vandrat mellan terminalen och passkontrollen, gjort fyra försök att ta sig hem, men har inte släppts in i Kina, vid två tillfällen inte ens släppt på planet. Han lever på vad förbipasserande ger honom i matväg.
Undrar var det hela slutar? De kinesiska myndigheterna lär inte vara helt enkla att tampas med misstänker jag. Vi får väl anta att människorättsaktivist är det enda Feng är.
Jeeeppp.
Efter mindre än 1 minut i matchen USA-Norge hade tre mål gjorts och vi undrade vart det hela skulle komma att ta vägen.
I slutet av tredje perioden satt en viss bekant spelare på främre bänkraden med uppriven lårmuskel och såg...Inte så imponerad ut. Slutresultat 16-3. Till Norge.
I morgon spelar de om 8 platsen mot Danmark. Seger eller förlust så lär de klassas som sämst som 9:e bästa nation i världen fram till nästa VM och ingen kan ta det ifrån dem.
Det ska bli gott att få hem flickebarnet igen.
Edit: Hur kunde jag glömma att dottern gjorde en assist i matchen!?! Skandal!
Jag tänkte väl bara på att jag vill ha hem henne.
Puttra vidare
Ut på vägarna ska vi nu igen. Sträckan Flen-Malmköping-Eskilstuna-Västerås börjar bli ordentligt bekant.
Sömnunderskott, virus eller vad?
Att världen roterar horisontellt redan på morgonen har vid några tillfällen varit fallet. Jag har haft denna egendomliga yrsel 3-4 gånger under stressfulla perioder, det varar någon timme och är sedan borta i flera års tid. Sättet att bli av med det har varit att sova, som det verkar.
Så istället för att handla julklappar i Norrköping medan maken var på möte, har jag sovit i soffan. Fram till nu ungefär. Nu får huvudet hålla, vi har att göra i eftermiddag. USA-Norge nämligen.
Vad händer med Elin Woods mamma?
Vad händer i det Woodska hemmet?
Svärmor Barbro Holmberg är på besök och blir transporterad till sjukhus med ambulans på grund av magsmärtor.
Räddningstjänsten har visst att göra med hushållet som det verkar.
Edit: Kolla in Britts inlägg i Woods-debatten!!!
Härmapa!
Ellis har en så härlig daglig tävling som hon kallar "Dagens citat". Ta och spana i den och få er ett antal goda skratt eller bidra till lustigheterna. Men eftersom jag är en härmapa emellan varven, så får ni gärna ta och hitta på repliker till både faderskapet och avkomman här ovan!
Bilden fick jag av P som inte tar hand om sin blogg.
Det italienska paret
Det var den medtagna förpackningen med skivat rostbröd på restaurangbordet som drog min uppmärksamhet till sig. Ett par i övre 60-års åldern satt vid bordet på den kinesiska restaurangen och åt av bufféen som snart skulle vara slutserverad. Min vana trogen både stirrade jag och spetsade öronen för att få ledtrådar till vilka dessa personer var, men inga avslöjanden kom i min väg. Lugnt och stilla åt de sin mat och den lilla kvinnan tryckte i sig ett antal skivor av det intetsägande brödet tillsammans med en rejäl portion mat. Slutligen hade de ätit klart och när de ställde sig upp hörde jag att de talade italienska. Västerås var fullt av italienare som arbetade på ASEA i Västerås när jag växte upp, men många återvände till sitt hemland. Efter varsin tur till toaletten, pussade dessa två på varandra innan de greppade sina julinköp och gick.
Jag blev nyfiken.
Vilka var de?
Vad ska man göra för att fortfarande pussa på varandra ute på staden i 60-års åldern?
Jag tror de hade kommit på något. Pussar och bröd tar en bra långt.
Star bangled banners försvarare
Det går inte så väldans bra för våra flickor och kvinnor som försvarar stjärnorna och ränderna. Trots att de gjorde tre mål förslog det inte så långt mot Lettlands 13 mål. Till deras försvar vill jag framhålla kampviljan och att huvudena inte hänger så långt nere. Laget träffades för första gången för en vecka sedan, man betalar alla kostnader ur den egna plånboken (eller ur föräldrarnas), de kan omöjligen vara samspelta och känna varandra. Jag hoppas att de kommer att hålla huvudet högt geneom resten av mästerskapet och komma igen inför VM i Schweiz 2011!
Go team USA!!!!
Tom i bollen
Herreguuud denna familj jag har!
På deras beteende skulle man kunna tro att jag krossar is med tänderna när jag äter frukostflingor! Maken är övertygad om att min skalle är tom med tanke på den resonans jag kan skapa.
Jag är inte tom i bollen heller!
Suger Anna Anka?
Många av oss har nog menat att Anna Anka suger.
Med tanke på dagens löpsedlar om skilsmässa från Paul Anka så kan vi nog anta att suger är just jämt det Anna Anka inte gör.
Historiskt storstryk
Min lilla stumpa var med och skapade världsmästerskapshistoria idag.
- Största förlusten (USA)
- Största segermålantalet (Sverige)
- 1000:e målet i internationella sammanhang (Sverige)
Men se det betyder ingenting! Min flicka var med!
GOOOOOO!!!!!
Skott på mål!
Here we go again...
Vi hörs senare.
USA-Tjeckien
I första perioden förvånade USA:s tjejer världens fjärde bästa innebandynation med sitt motstånd. En bit in i andra perioden var de likvärdiga. Sedan blev Tjeckiens rutin och erfarenhet uppenbar. Slutresultat 12-3.
Idag väntar Sveriges damer. Inget att orda om. De är ju världsbäst. Men vi kommer att heja och skrika allt vad vi kan och orkar, även om vi kanske inte hörs i en välfylld Bombardier arena.
-GO TEAM USA!!!!
...and the home of the brave....
USA vs. Tjeckien!
Skytteltrafiken inleds snart
Mer biltid än vanligt lär det bli de kommande dagarna mot Bombardier arenan i Västerås var VM i innebandy för damer spelas. Redan nu börjar jag bli nervös även om jag inte tror att jag behöver vara det. Det blir som det blir och dotterns deltagande är vi mycket stolta över.
Undrar om en dos skumtomtar skulle lugna nerverna?
PS. Jag kan rapportera att skumtomtar med vispad grädde inte är goda .
Anka eller inte Anka
Det är med glädje och stor spänning jag konstaterar att på julafton kl. 15.00 har vi två ankor att välja på; en Kalle på Svt och en Anna på tv3.
Har du bestämt dig?
Att gå in i garderoben
Tjejträff hos L i kväll.
När jag framåt nattkröken hojtar till L från halltoaletten om var lampan tänds, svarar hon något förvånat:
-Men vart är du på väg!?!
Jag var på väg in i garderoben utan att märka det.
Sprojlans nykter.
Det var på håret att jag tog mig upp för trapporna och in på toan utan att kissa på mig av skratt. Tänk så tokigt det kan bli ibland.
Niagarafallet i ny tappning
Nöjd med saneringen av övervåningens fyra sovrum, badrum och allrum begav jag mig med skurhink och mopp nedför trappen. Mopp, mopp på alla trappsteg och alla lister. Slutet på dagens städningspass närmade sig. Halvvägs ned greppar jag hinken som står på en av de bredare trappstegen i ena kurvan med ett raskt tag. Man är väl en rask jänta och inte sparris.
-Vad händer!?!
Hinkhandtags!!*@!!*?@ släpper!
Vattnet stänker, skvätter, skummar nedför trappen! Efter dundrar hinken! Och där står jag som en fågelholk med mopp och hinkhandtag i näven.
Vi kan väl säga att hallgolvet har nog inte fått sig en sådan genomkörare på år och dag och det doftar så gott av Ajax överallt. Man får försöka se det positiva i det som händer.
Äpplen på bar kvist
Äpplena hänger sig envist kvar. Jag misstänker att de inte duger till äppelpaj.
Tigerjakt med golfklubba
Hur stor skada man nu kan åstadkomma på en Tiger med en golfklubba har jag svårt att avgöra men Elin Nordegren Woods gjorde väl vad hon kunde. Vad jag förstått var det kanske inte Tiger som fick de största skadorna utan bilen, så kanske skulle hon ha valt en annan typ av klubba.
-Varför jagar en Elin en Tiger med golfklubba?
Enligt löpsedlarna har Tiger haft ihop det med tre tigrinnor. Som då inte var Tigers äkta tigrinnor. Vilket Elin är.
Nu verkar Tiger göra en Clinton i media.
Vi rymde från jobbet!
Den Gyldene Freden hade reserverat Evert Taubes stambord för oss. Glögg, punch, öl, ärtsoppa och pannkakor försatte oss i god stämning.
Vid Slussen rastade vi på en ölhall innan en katastrofal bowlingsserie tog vid.
Vem var värst? Anne som dundrade klotet nedför banan och nästan åstadkom bucklor i golvytan? H som sträckte knät efter första kast (eller vad det heter på bowlingska)? B som antingen strikade och tog sig en forsränning? S som spretigt försiktigt tog sig en andra plats?
Efter denna kroppsanträngning inhämtades ny energi i form av bakelser.
Man borde rymma från sina jobb oftare!
Sörmlands befolkning går till val
Det är så underbart med all denna valfrihet! Allt får vi välinformerade samhällsmedborgare ta ställning till och sedan får vi välja. Vi ska välja på:
- Ellevarantör- fast eller rörligt pris
- Banklån- fast eller rörlig ränta
- Pension den ena sorten-placera här eller där
- Pension andra sorten-placera här eller där
- Försäkringar i parti och minut- ska katterna försäkras så de kan rehabiliteras och bassängtränas efter kirurgi
- Vaccineras eller inte vaccineras- N1H1, HPV, TBE, ABF, TCO, STD
- Boxer eller parabol
- Bensin, diesel eller etanol
- Aftonbladet eller Expressen (där är valet enkelt: ingetdera)
Fan. Jag orkar inte öppna kuvertet.
Do we cramp her style?!?
Klockan var mycket och äldsta grabben hade haft privatlektion i gitarr i stan. Vi beslutade oss för att äta ute.
Maken: Vart ska vi gå?
Anne: Vet inte. Hit? Eller dit?
Maken: Hit eller dit blir bra.
Anne: Eller vad säger du om Oliver Twist? Herta säger att maten är bra.
Maken: OK. Mot OT.
Vi möter sonen, traskar in och restaurangen var full! Inte ett bord var ledigt.
Maken: Vart ska vi nu då?
Anne: Dit? Hit?
Sonen: Spelar ingen roll. Bara vi får mat.
Maken: Dit eller hit blir bra.
Vi kör runt. Ingen parkering. Handikapparkering. Stängt. Äntligen en parkering på lagom avstånd från O´Learys. På avstånd kunde vi inte helt säkert avgöra om det var öppet (de hade något strul med utskänkningstillståndet i höstas). Tre personer ser vi vid ett bord när vi gluttar genom fönstret. Vi går in och möts av ett högljudt sorl och fyllda bord.
Anne (som en fågelholk): Var kom de ifrån?
Sonen (något mer uppmärksam): Men det är ju Syster!
Jepp. Där satt USA:s damlandslag i innebandy och det lokala damlagets 25-30 spelare och fyllde upp halva restaurangen. Efter att vi puttat på dottern och gjort lustiga föräldragrimascher och kommentarer väser dottern:
-Varför är ni här!?!
Det kan man ju fråga sig efter allt vårt velande fram och tillbaka!
Egomarknadsföring för ny karriär
Inte så att jag är aningslös och med nollkoll på den makt och genomslagskraft som egomarknadsföringen via nätet har, men man kan ju inte bli annat än förvånad och facinerad ibland. Jag har hittat en bekant, ingen vän, som uppenbarligen kommer att satsa på en ny karriärväg. Denna bekant har fått sig en blogg till livs och hur trovärdigt personen presenterar sin person och agenda har fått mig att ömsom skratta i ren misstro och ömsom gapa av förvåning. Jag som sett ett och annat av personen kan inte annat än förundras och nästintill förfasas, men jag tror att det kan mycket väl komma att gå vägen.
Ska man ta lärdom?
Skapa sig en ny karriär blogg- och Fejsbooksvägen?
Manipulera folket?
Det finns ju de som har lyckats.
Vinterväglag orsakar olyckor på E4:an
Mellan Hölö/Mörkö och Järna låg en Van på sidan på mittenpartiet.
Vid påfarten från Järna hängde en bil över sidoräcket, nosen mot marken och mot påfarten och ändalykten upp i vädret.
Har man glömt bort att byta till vinterdäcken tro?
En ny vana?
Special K och yoghurt har slevats in i gapet och tuggats frenetiskt till familjens stora fasa varenda vardagsmorgon i många års tid.
Plötsligt kändes Special K och yoghurt oerhört trist och förutsägbart.
I skafferiet hittar jag ett nytt bröd. Dinkel och surdeg. Låter bra. Jag ska ju på surdegskurs med Dubbelörnen i vår.
-Mmmmm.... Gott.
Det här kan jag nog äta flera gånger.
Har du skaffat dig någon ny frukostvana på sistone eller är du förutsägbar?
Färdigbankad och tillfälligt barnlös
Utan barn i tre dagar försmäktar vi inte i detta hus, utan maken och jag tog och åt på restaurang Forsen.
Toast Skagen.
Ugnsbakad torskrygg med dill och pepparrotssmör.
Ett glas av husets vita.
-Tänk så det kan gå en helt vanlig tisdag om man inte ser sig för!
Färdigbankat för stunden
Nu är det färdigbankat för idag och det känns bra för stunden.
Jag fick ju medhåll.
Eller så vågade man inget annat...
Det är bara att banka på!
Inte så att jag är en arg tant, oftast är jag både glad och positiv. Men, jag kan bli ordentligt förbannad och denna ilska kan ta sig olika uttryck. Antingen går jag runt och gnisslar tänder och är en allmän pina för omgivningen eller så gormar och svär jag, och kanske är jag en pina för omgivningen då också, men det känns bättre för mig själv. Ibland tar sig denna ilska inte så tydliga uttryck, kanske kan man inte ens formulera den för sig själv, för den känns obefogad.
Hur som. Jag har märkt att många gånger så får man medhåll i denna ilska av andra. Det visar sig att andra känner samma sak, men man har inte velat/vågat uttrycka det. Den ibland obefogade ilska kan visa sig ha fullgoda orsaker som andra också känner.
Så jag vill slå ett slag för brödkaveln!
Brödkaveln borde svingas oftare!
Brödkaveln svingas inte hemma hos mig, men det finns andra sammanhang då man borde gå lös med den och det ordentligt.
-Banka på, gott folk!
