ANNEs blogg

Dotter och jag började gå på gym.

Den här resan ska fortsätta, for ever and ever.

Dagen idag har bland annat innehållit:

• Kokning av tranbärskompott till morgondagens kalkon
• Knäck som blev helt perfekt (Jah! My Mojo is back!)
• Julklappshandling
• Inköp av hjortronsylt till Selmas mammas risgrynspudding som Son 1 och jag ska njuta av (de andra får också ta om de vill)
• Krutonger till the stuffing
• Pumpkin pie klar (på pumpapuré som visade sig vara frusen efter att ha stått på fönsterhyllan i skafferiet!)
• Färdigklädd gran med mitt favoritpynt; kardinalen, och andra litet mindre ortodoxa dekorationer
• Julklappsinslagning
• Snön lyser vit på taken
• Och en påminnelse om vad julen handlar om i form av bild på vår fina bykyrka

Här har vi en upbeat version av en julsång.

Jag ska hålla den takten idag!

Som mamma och legitimerad biomedicinsk analytiker reagerar jag när mitt barn kommer hem från gymnasieskolan och berättar att man har laborerat med blod på naturkunskapen. Än mer reagerar jag när jag får klart för mig att man varken använt sig av skyddsutrustning eller fått information om vilka risker det finns vid hantering av blod. Att skolelever inte har kunskap om detta är förståeligt men läraren borde vara väl insatt i vad som gäller blodsmitta.

Ett av målen som Skolverket har för Naturkunskap B är: Eleven beskriver människokroppens byggnad och funktion och för Biologi B är ha kunskap om reglering av och samspel mellan människans organsystem. Enligt Skolverket är det den undervisande läraren som bedömer hur målen för undervisningen ska nås. Skolverket har inga föreskrifter eller rekommendationer för laborationer, det är inte Skolverkets ansvarsområde.

Hepatit B och C och HIV är de vanligaste blodburna smittämnena. Det är inte bara blod utan också kroppsvätskor med synlig blodinblandning som kan utgöra smittrisk. Den största smittrisken är i samband med sjuk- och tandvård då man kan riskera att sticka eller skära sig på förorenat material. En annan risk är om blod kommer i kontakt med slemhinnor som mun, näsa, ögon eller skadad hud. När det gäller Hepatit B kan det räcka med enstaka stänk smittat blod på ögon- eller munslemhinna. Skadad hud finns i skolsituationen när en orutinerad tonåring stuckit sig själv eller sin kompis i fingertoppen. Kanske inte bara ett stick, utan flera för att man inte kan den rätta tekniken.

Enligt Smittskyddsinstitutets statistik från 2009 för Hepatit B (akuta och kroniska) så förekommer 8.2 % av alla fall i åldersgruppen 15-19 år. På det totala antalet fall av Hepatit B för 2009 motsvarade det ungefär 110 personer. Dessa ungdomar vet att de behöver informera om sin blodsmitta i samband med sjuk- och tandvård, men är det något som man ska behöva göra inför sina klasskompisar? Dessa barn ställs inför en situation som de inte ska ställas inför, förutsatt att de inte bara väljer en enkel lösning som att skolka just den dagen. Detta blir ett etiskt dilemma. I tillägg till dessa bärare av känd blodsmitta kan det mycket väl finnas personer som ännu inte diagnostiserats.

Det finns idag inga föreskrifter kring dessa blodlaborationer på våra skolor. Arbetsmiljöverket och Socialstyrelsen har dock en rekommendation: 

”Arbetsmiljöverket ansvarar för frågor som har med arbetstagares skydd mot skador och ohälsa att göra. Eleverna i skolan likställs med arbetstagare och lyder under arbetsmiljölagstiftningen. Skolledningen har ett arbetsgivaransvar för eleverna. Arbetsmiljöverket har flera föreskrifter som gäller skydd mot smitta och användning av personlig skyddsutrustning. Det är viktigt att det finns hanterings- och skyddsinstruktioner för laborationerna och enligt Arbetsmiljöverkets regler måste det finnas sådana instruktioner. Arbetsgivaren, i detta fall skolledningen, ska se till att sådana tas fram och anpassas till just den verksamheten det kan bli fråga om. Kraven i föreskrifterna kan i allmänhet uppfyllas på flera olika sätt. ”

Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket är överens om att det är olämpligt att studenterna laborerar med blod om det inte rör sig om yrkesutbildning, t ex för arbete på laboratorium eller inom vården.

Jag vill inte att mina eller någon annans barn utsätts för denna risksituation, inte heller att barnet som är bärare av en blodsmitta utsätts för en oerhört integritetskränkande situation. Skolverkets mål att eleven ska kunna beskriva människokroppens byggnad och funktion måste kunna uppnås på annat vis.

Är det pedagogiska målet värt risken att någon drabbas av blodsmitta i skolundervisningen eller utsätts för kränkning pga. sin hälsosituation?

Detta är inte en fråga som ska lämnas för tolkning.

Vem tar ansvaret?

Jag vet att jag har sagt detta sjuttioelva gånger förut.

Men jag såg Gladiator igår.

Igen.

För 87:e gången eller något sånt.

Jag älskar den filmen. Inte bara för dess fantastiska story, inte för dess fantastiska skådesspelare, inte för dess fantastiska foto, fantastiska kostymer eller fantastiska musik, men för Aelius Maximus ledarskap.

Nu vill jag bara lyssna på Honor Him...

-Undrar om det är Maken som varit i farten???

En sådan överraskning....

-Aaaaaahhhh!!!!

Vid Sillekrog på E4:an attackerade de igen!

De som försvann nyligen!

-The Skuminators!!!!

...fast å andra sidan tror jag inte att hon någonsin är särskilt långt borta.

Bitchen i mig upplevde en sådan befrielse i att få tala om för någon i min omgivning att det i allra högsta grad finns anledning till skärpning. Svaret jag fick var på en sexårings nivå.

Verklighetsförankring och självinsikt lyser med sin frånvaro när det gäller somliga.

6 december 1917 förklarade sig Finland självständigt från Ryssland.

Vi gratulerar vårt grannland och mitt modersland genom att sjunga med i nationalsången.

Sisådärja- allihopa:

-Oi maame Suomi synnyinmaaaaaaa, soi sana kultainennnnnn....

Jag har tänkt djupa tankar under denna söndag som är den andra i advent. Djupa och själsvändande funderingar för att komma till insikt om min persona och roll i världsalltets utveckling. Om min närvaro påverka karma positivt eller negativt.

-Vad jag då har tänkt och grubblat över?

Jo.

Om jag vore ett födoämne-vad skulle jag väl då vara?

Tack för att ni förstår!

PS: Utifall ett förtydligande behövs så var det min mobil som publicerade inlägg av sig självt i byxfickan.

I julspecialaren av Lantliv Mat & Vin finns ett recept som låter alldeles för intressant för att lämnas otestat.

Lakritskola med salt.

Någon som testat?

Lakritskola med salt (60st)

3/4 dl lakritskarameller (tex turkisk peppar)

3 dl vispgrädde

3 dl strösocker

1 dl sirap

1 msk kakao

200 g mörk choklad

ev havssalt att strö på

1. Klä en form, ca 20x20 cm, med bakplåtspapper.
2. Krossa karamellerna i mortel.
3. Blanda grädde, socker, sirap, kakao och karamellkrosset i en vid gryta.
4. Låt koka under omrörning. Koka sedan kraftigt utan lock tills termometern visar 117-120°, eller klarar kulprovet, ca 15 min. Rör om då och då.
5. Rör ner smöret och häll smeten i formen. Ställ kallt att stelna.
6. Smält chokladen i vattenbad och låt den svalna något. Det ska helst bara vara 10° temepraturskillnad mellan chokladen och kolan.
7. Skär eller klipp kolan i bitar. Doppa varje bit i chokladen och lägg upp på galler eller bakplåtspapper. Strö ev på havssalt på toppen av varje kola innan chokladen stelnat.
   

Jag började med sill (förstås) och pepparrotssillen... eller vodka- och lingonsillen... eller senapssillen, ååååhhhh... Smälte i munnen! Jag har aldrig ätit sådan sill!