Skulle ni gå in här?
Skulle ni frivilligt gå in i ett badrum när någon intagit tronen?
Det skulle jag aldrig göra.
A-L-D-R-I-G.
En dröm blev sann!
Jag har alltid drömt om att få vråla:
-STOPPA PRESSARNA!!!!!
Idag fick jag göra det.
Fast.
Det hade nu inte gått så långt som till pressarna men det gör inget, känslan var ändå obeskrivlig.
Pausdags.
Pausdags.
Day 25 – A character who you can relate to the most
Konstigt eller inte men Kurt Wallander är en av de litterära figurer som stått mig närmast. Medelålders, kärlekstörstande, överviktig man som väl inte alltid var fräschast i stan men f-n så skärpt. Låt vara att de flesta deckarpoliser är av det upplägget men det var något i Wallanders grubblerier och längtan, kombinerat med en enorm skarpsyn som gjorde att jag var uppriktigt ledsen när jag läst den sista boken, Innan frosten.
Det var bra att få ett avslut i Den orolige mannen.
Spåkulan avslöjar....
Nu ska jag vara både kryptisk och New Age:ig, något som jag då rakt inte är, men:
-Tror ni att vissa saker är meant to be och att man faktiskt kan ana sig till det?
Vare sig man vill eller inte.
-Nääääää....
Jag behöver gåskor och jag behöver mötesskor om två veckor och jag vet inte vad jag vill ha!!!
-Ska det behöva vara så svårt att hitta skor???
Snart dags för Hanami i Flempan
Körbärsblomsbeundran kan vi ägna oss åt snart.
Inte än, men snart.
Och då ska jag....njuta!
Undrar vad som händer?
Kissar man på sig eller kissar man aldrig mer igen om man råkar ut för detta?
Day 24 – A book that you wish more people would’ve read
Ärligt talat så har jag just ingen koll på vad andra läser för böcker och inte heller har jag något behov av att få folk att läsa de böcker jag tycker om. Däremot kan jag förundras över den mängd bråte som finns på bokmarknaden och att det verkar finnas kundunderlag för denna bråte.
Med andra ord kunde jag väl önska att det fanns mindre behov av denna typ av litteratur (typ Big Brother Bruttors levnadsöden och vem som bantat och gökat med vem).
Tugg, tugg!
Dotter får spader när jag tuggar.
Jag förstår inte varför.
Jag förstår inte varför.
Te-te
Jag tror att det är galet att säga Chai-te.
Chai är te på något av de indiska språken.
-Te-te tack! låter onekligen konstigt.
Lunch på Pong. Eller hette det Ping.... El...
Lunch på Pong. Eller hette det Ping.... Eller var det Ping Pong?
Day 23 – A book you wanted to read for a long time but still haven't
Jag hade Brott och straff som semesterlektyr förra sommaren.
Jag läste och läste och läste. Boken är nu ingen bladvändare. Jag kom till slutet. Men jag har inte läst klart boken ännu. Jag måste säga att Brott och straff är helt klart överreklamerad men kanske att jag läser klart den.
Någon gång.
Var går gränsen?
Jag är ju inte så kinkig när det gäller VAR jag sminkar mig, det kan bli i bilen eller på bussen eller tåget. Ibland, om jag får syn på ett vildvuxet facial hair så kan jag efter att ha konstaterat att kusten är klar, smuggla fram pincetten och rycka strået. Idag, i väntan på tåget filade jag naglarna, stående på perrongen. Och då påminde Myaraq mig om nagelsvärmen Frikadellen blivit beskjuten med på allmän plats! Var går gränsen för skötsel av personlig hygien på allmän plats? Närshårsryckning? Tånagelklippning? Bikinivaxning? Jag bara undrar via mobilen en morgon som denna.
Trinny & Susannah i Sverige!
Det var det sedvanliga "boobs and butts and the F-word" när Trinny och Susannah skulle makeovera ett gäng personer i Lund.
Jag blev litet besviken jag.
Det känns som att de har gjort sitt.
Äckel!
Är det mygg eller kattloppor som attackerat mig!?!?!
-AAAAAHHHHHHHHH..............!!!!!!!
Söderut går resan nu. Uppsala har varit si...
Söderut går resan nu. Uppsala har varit sig likt, med andra ord: blåsigt.
Day 22 – Favorite book you own
Vårt förra hus var ett hyfsat moderniserat och tillbyggt soldattorp. Vi lärde oss tids nog namnen på soldaterna som tillhört Gripsholms kompani och som bott i torpet från slutet av 1700-talet fram till 1910-talet. Där var Per Erik Keck som "casserades för vanfrejd", Anders Keck som efter att ha sluppitut ur fångenskap klagade på att han inte fått sin kronotunna, Jonas Kjeck kasserades för "liderlighet" och Anders Gustaf Kraft fick avsked på grund av "stuvhet i vänster ben jämte åderbrock".
Att jag då ville återstifta bekantskapen med Wilhelm Mobergs Raskens var kanske inte så konstigt, men var fanns väl böckerna att få tag på?
Böckerna var slutsålda överallt. Jag bevakade eventuella nygivningar under flera år, men det fanns visst ingen större efterfrågan på Raskens. Jag kvistade in på alla de antikvariat jag passerade men inte hade jag någon lycka där heller. Slutligen, på en loppmarknad i Läby i Uppland, en loppmarknad som vi på ren impuls stannade vid, hittade jag både del 1 och del 2 av Raskens - En soldatfamiljs historia.
Nog tyckte jag mig ha både TV-serien och radioteatern i hyfsat minne från min barndom, men fick ändå en ännu klarare bild om att livet i vårt hus hade varit allt annat än en dans på rosor.
En morgon när vi vakna var hela världen vit...
-Är vintern tillbaka eller!?!?
Dagsutflykt
En tur till Uppsala blir det imorgon.
Lika bra att gå och lägga sig antar jag, väckning kl 5 betyder väckning kl 4 på riktigt!
Filmtajm!!! Och svar!
En av mina barndoms filmer ska vi se!
Någon som vet vilken det är?
Svar: Det här är ingen lätt film att ha koll på, jag skulle väl tro att inte alltför många ens läst boken i Sverige. Men Marie utan blogg har koll på att det är Gregory Peck som håller i geväret (och skjuter en rabiessjuk hund). Filmen (och boken) heter To Kill a Mockingbird och kanske att filmen på svenska heter det samma som boken, det vill säga Dödssynden.
Gör sommartiden dagarna längre?
Det känns som att den här dagen har pågått hur länge som helst och än är den inte slut.
Tänk om alla lediga dagar kunde vara så här!
Day 21 – Favorite book from your childhood
Jag slukade böcker som barn. Jag lånade så mycket böcker på barnbiblioteket på Vasagatan i Västerås att bibliotekarierna kommenterade det titt som oftast. Och som barn älskade jag det mesta jag läste; Robinson Crusoe, Sotarpojken, Glasblåsarns barn, En liten prinsessa, Madicken, Kulla-Gulla.
Att välja en favorit går inte, men en av barndomens böcker som fortfarande snörper mitt hjärta är boken Pricken av Margret Rey om den prickiga lilla kaninen som inte fick följa med på morfars kalas för att han var...prickig. Han rymmer hemifrån och ensam och rädd är han i skogen när mörkret faller....
Här ligger jag på en bröstkorg och tycker ...
Här ligger jag på en bröstkorg och tycker att hon som sköter utfodringen ska ta och stiga upp. Tiden är ju framställd så det är väl inte så mycket begärt en söndagmorgon heller.
Rabarbersnopparna är här!
.....eller förlåt!
Självklart menar jag rabarberknopparna!
- Ny räfsa - jag föredrar den billiga plastsorten med separat skaft
- Nya handskar - maken fick för sig att jag valde dem efter färg och inte funktionalitet! Hur kan han tro något sådant?)
- Årets första korvgrillning - till och med grillkorv smakar gott vid årets första ätning utomhus
- Fluff i solen - med iskall vind rufsande pälsen
"Medeltiden ringde och ville ha sin kvinnosyn tillbaka"
Det var litet varierande åsikter som framkom i kommentarerna till min fråga om små barn är ett hinder för att välja en kvinna till en viktig position. Personligen anser jag att detta är individens/föräldrarnas beslut och val helt baserat på positionens upplägg och den egna möjligheten att styra tillvaron. Om jag skulle få en kollega/chef med små barn så skulle jag göra vad jag kunde för att underlätta och bidra till att små barn kan utan problem fungera i uppdragsupplägget för henne (eller honom).
Jag hittade en intressant krönika om valet av Birgitta Ohlsson till EU-minister och kvinnor med små barn som väljer att jobba, appropå ämnet.
Och min fråga baseras på att det nu pågår valkampanjer på många håll, val till styrelser av olika slag, styrelser som påverkar mitt arbete mer eller mindre.
Day 20 – Favorite romance book
Jag läser inte romantiska böcker. Det gör inget om det finns litet intressant romantik inbakad i boken, men det är inte ofta vuxen kärlek beskrivs på ett särskilt läsvärt sätt.
Däremot beskrivs tonårskärlek hyfsat bra i Twilight-böckerna av Stephanie Meyers. Låt vara att Meyers lär vara mormon och anser att sex hör äktenskapet till, men den trånande och trängtande aspekten av kärlek och kanske också kärlekens förvirring finns på plats.
Sen måste man ju som förälder hålla sig uppdaterad med vad som är på tapeten i tonåringarnas värld, man behöver ju ta ställning för Team Edward eller Team Jacob ju!
Nu måste jag fråga er
Jag tycker mig ha skäl att anta att de flesta som läser min blogg är kvinnor, men oavsett vilken sort ni är så får ni gärna svara på följande:
-Är små barn ett hinder för att välja en kvinna till en viktig position?
Det finns kvinnor som är av den åsikten har jag hört.
Man kan inte bara ge kroppen, även själen ...
Man kan inte bara ge kroppen, även själen ska ha sitt!
Sisådärja!
Det var 5.35 km som skulle klaras av före bloggning.
5.35 km medelst någon form av joggelunklöpning. Stilpoäng lär jag inte få men kanske plus för envishet.
Jepp.
Och mitt lag är nu anmält till Vårruset.
Det tar sig.
Day 19 – Favorite book turned into a movie
Svinalängorna av Susanna Alakoski är en av mina favoritböcker på senare år. Trots den eländiga barndom bokens Leena upplever så sviktar inte hennes kärlek till föräldrarna och hon finner sin egen väg till något bättre. Filmatiseringar av böcker är inte alltid det enklaste, alltid gör man någon besviken eller irriterad, men Pernilla August har lyckats utmärkt genom att ge filmen Svinalängorna en annan ramberättelse som fungerar mycket bra.
Högsta betyg till både bok och film från mig.
Jag ska bara..
.....göra något innan jag bloggar.
-Vad skulle detta något kunna vara tro?
Utan kräm i datorn försmäktar jag
Med tanke på att jag lyckats smälta delar av laddaren till min dator och flera av husets andra laddare är trasiga eller putz weg, hur smart är det då på en skala att glömma laddaren på jobbet!?!
Dagen före en ledig fredag.
Och en helg.
Och en jobbtur till Uppsala på måndag.
Och mötesdag i city på tisdag.
Suck.....
Oj då! Vad hände här då? Jag skulle ju bes...
Oj då! Vad hände här då? Jag skulle ju beställa något nyttigt!
Day 18 – A book that disappointed you
Sällan har en bok fångat mig så direkt som The Da Vinci Code, jag kunde inte läsa orden fort nog, jag kunde inte vända sidorna fort nog.
Men.
Halvvägs igenom, någonstans där hjälten och hjältinnan lämnat Paris och plötsligt inte kan lösa spegelvända koder så tappar jag intresset för historien. Mer och mer långsökt blir upplösningen och mycket beviken la jag boken ifrån mig.
-Varför Dan Brown, varför kunde du inte skrivit andra halvan lika fångande som första?
-Vem har kroknat i vårt kylskåp!?!
-Vad är det jag hittat i kylen!?!
Eller ska jag fråga vem.....
Nödtider KAN vara i antågan!
Leontina skrämdes sådant med sin rapport om ransoneringen av isländskt godis som kan bli aktuell!
Nästan allt i deras beställning var slut eller ransonerat!
Jag blev då så rädd att jag fick lov att kila ner till vår unika leverantör i Nyköping och införskaffa en egen liten buffert.
Utifall abstinens skulle slå till.
Och ransonering verklighet.
Och där....hos den unika leverantören Bönornas Delikatesser fick jag veta att Lakritsfestivalen 2011 är om drygt två veckor.... Kanske kan jag hitta en egen storleverantör.....
SJ - Weep and learn!
-SJ.
Ta en titt här bara!
Era tåg de rör sig ingenstans vid minsta fel på dörrarna, det öppnas, det stängs, det beklagas i luren och det krånglas innan tåget (förhoppningsvis!) kommer iväg. Försenat.
Annat är det med bussarna inom Länstrafiken!
Där dundras det på för fullt även om framdörren glappar bortemot 10-15 cm i hög hastighet och hård vind! Det kallar jag kundorienterat!
Just weep and learn...Weep and learn, SJ.
Day 17 – Favorite quote from your favorite book
-Hej du Pettson. Jaså du jobbar och står i som vanligt, sa Gustavsson och kikade nyfiket på äggröran.
-Nja, det är inte så mycket med det idag, inte, svarade Pettson. Vi firar födelsedag nämligen, så jag håller på och rör ihop en pannkakssmet. Jag tänkte baka oss en riktigt fin pannkakstårta.
Han öste upp sista skopan ägglera ur pölen.
-Sådärja, sa han och sträckte på sig och torkade av händerna på byxbaken. Då kände han att byxorna var alldeles äggiga och geggiga.
-Jag kan gott kosta på mig ett par nya byxor. De här är ju över trettio år gamla, tänkte han och drog av sig dem.
-Vi slänger väl i de här också. Har man födelsedag bara tre gånger om året så ska man fira ordentligt, sa han och tryckte ner byxorna i hinken.
Kanske att Pannkakstårtan av Sven Nordqvist inte nödvändigtvis är min "Favorite book", men stycket ovan är ändå ett av mina favoritcitat. Varje gång jag läste boken för barnen när de var små så klarade jag mig fram till att Pettson konstaterar att byxorna är äggiga och geggiga. Efter det blev det hysteriskt skrattande uppblandat med astmapip, jag kunde inte fortsätta att läsa helt enkelt. Gång efter gång.
Ibland är man lättroad.
Dagens arbetsuppgift: shopping
Eller shopping och shopping...
Jag har fått i uppdrag att fixa en present till någon som gör sin sista insats i ett specifikt sammanhang.
-Varför tycker jag så illa om denna typen av arbetsuppgifter tror ni?
Bortspolning av väg pågår!
Jag funderade på om en forsränningstävling kunde vara något?
Eller kanske skulle jag arrangera white water rafting? Någon som känner sig äventyrslysten?
Skämt åsido, så hoppas jag att Annes lönnkrog får stå kvar.
Vi har visst fått strandtomt... Undrar hur...
Vi har visst fått strandtomt... Undrar hur mycket vi skulle kunna få vid en försäljning...?
Litet yrschligt är det
Det är litet ostadigt i huvudet mitt just nu.
Ska nog se om en blodsockerförhöjning hjälper.
Day 16 – Favorite female character
Scarlett O'Hara.
Den bortskämda och odrägliga flickan från plantaget Tara, flickan med en midja så smal att henns far kunde omringa den med sina två händer. Flickan som förvänta sig få allt hon pekade på och det enda hon inte fick var sparrisen Ashley Wilkes, så därför blev hennes liv en besatt och befängd jakt på hans kärlek. Att hon då gick miste om Rhett Butler och allt han kunde erbjuda henne insåg hon inte förrän det var för sent.
Men. Scarlett var nu inte bara bortskämd och odräglig, hon var en överlevare också.
Tolv år gammal läste jag Margret Mitchells Borta med vinden och var som uppslukad av kärlekshistorien. 30 år gammal läste jag Gone with the wind och var som uppslukad av det politiska och historiska skeendet. Jag tror Borta med vinden har flera nivåer för sina läsare.
Till Kongens By i september!
Jessi, Ama, Mia Systeryster och Irrhönan hade järnkoll på var kajringar av detta slaget finns; nämligen i Köpenhamn! Jag har väl för all del antytt att möjligheten av en sådan tjänsteresa finns tidigare, men vem kan väl hålla reda på var jag är och far... Det är i alla fall dags för de danska kollegorna att anordna den nordiska kongress som vi hade i Visby september 2009, om någon kan dra sig de övningarna till minnes.
Idag ska Dotter och jag till en logoped. Uppsalaläkare menade att det kan finnas andningstekniker som kan vara Dottern behjälpliga när det gäller hennes ansträngningsutlösta laryngeala obstruktion. Ja, flickebarnets stämband fungerar inte som de flesta andras nämligen, de väljer att blockera svalget vid ansträngning i stället för att fria luftpassagen. För den icke-initierade (och oss och distriktsläkaren och diverse annat medicinskt skolat folk) lät det som ansträngningsastma till att börja med. Även om hon inte svarade på Bricanyl... Tills jag på en föreläsning fick klart för mig vad det sannolikt var frågan om; Vocal Cord Dysfunction eller Ansträngningsutlöst Laryngeal Obstruktion.
Hursomhelst, vi får se om logopeden har något att erbjuda.
-Undrar om jag skulle klara av det...?
Hello,
My name is Mr Anthony Taylor and i recide in Bahrain.I represent a group of interest that has funds for investment to the tune of US$12M,
If you are capable of handling such investment, please get back to me as soon as possible through email for now before i can divulge any other information.
Regards,
Mr Anthony Taylor.
-Hur ska jag få Mr Anthony Taylor att yppa mer information?
Litet mer info kan jag behöva för att ta ställning till om jag klarar av investeringen av $ 12 000 000.....
Undrar hur mycket längre han är Popular...
Undrar hur mycket längre han är Popular...
Så här påminner man om Earth Hour i Flempa...
Så här påminner man om Earth Hour i Flempans centrum.
Ännu en tjänsteresa...
Någon som vill gissa varthän det bär av i september då då?
Day 15 – Favorite male character
Min favoritbokkaraktär av det manliga slaget är Tristan Farnon i All Creature's Great and Small av James Herriot (I vår Herres hage på svenska). Tristan Farnon är lillebror till Siegfrid Farnon som är James Herriot's chef när han som nybakad veterinär får anställning på veterinärkliniken i Yorkshire. Tristan studerar till veterinär men verkar tillbringa lika mycket tid hemma hos sin bror som på universitetet eller mestadels befinner han sig på puben eller på jakt efter någon ung, vacker kvinna. Men, hur mycket av partyprisse han än var, så klarade han av sina studier med strålande resultat och att hantera människor och djur likaså. Ja, med undantag för sin bror...
James Herriot's böcker är hans verkliga erfarenheter som veterinär. Herriot är pseudonym (för Wight) och bröderna Farnon hette egentligen Donald och Brian Sinclair, men se, det struntade jag i.
Vår yngsta son heter Tristan, efter Tristan Farnon.
Packad lunch och nu garnityrrensning. God ...
Packad lunch och nu garnityrrensning. God måndagmorgon!
Födelsedagskissen!
Idag är det åtta år sedan den här lilla kattfröken föddes i utrymmet intill skorstensmuren i vårt förra hus, hon och hennes bror Torsten som bor i Katrineholm och hennes syster Sölkorven som förhoppningsvis bor kvar i gamla byn.
Fluff har uppvaktats med Fancy Pancy Cat Food och många klappar.
Grattis Fluff på åttaårsdagen!
Söndagens övningar
Den här dagen har bestått av:
- tvätt
- en standardpromenad i solen
- trippelpass på gymmet
Och nu ska gossen som såg ut som ovan på 6-årsverksamheten .....med andra ord alldelens nyss, transporteras till sitt nuvarande boende.
Tänk så fort tiden går ändå.
Inte undra på att han svor!
På en kilometers avstånd kunde jag höra svordomarna och när jag kom närmare förstod jag orsaken till dem.
Day 14 – Favorite book of your favorite writer
Eftersom jag inte kunde välja en författare som favorit, så kan jag inte heller välja en bok som favorit av favoritförfattaren.
Vindens skugga, De kanske lämpade och The Confession of Nat Turner är alla tre mörka, magiska och mer eller mindre tragiska berättelser.
Jag blir litet förvånad att jag, som varken är mörk eller tragisk som person, så kraftigt dras till dessa berättelser. Sannolikt är det författarnas skrivkonst snarare än innehållet som är anledningen till detta. Jag kan inte säga att jag rekommenderar dessa böcker rakt till alla läsare, men den som inte räds det inte helt lättsmälta (Vindens skugga är nu inte så svårtuggad), den kan gott ge sig i kast med dessa.
Sparrisbroccoli-något att stå efter?
Så, vad har jag att säga om sparrisbroccolin som vi åt igår?
Ja.
Jag gillar broccoli och jag gillar sparris. Jag har respektive konsistens ganska klar för mig och smak likaså.
Sparrisbroccolin smakar......
Broccoli.
Det enda sparrisliknande är den långa smala stammen som är mycket mjukare att äta än vanlig broccolistam, men bortsett från det är det frågan om broccoli och inget annat.
Gillar du inte broccoli, så kommer du inte att gilla detta heller.
En ny bekantskap!
1.5 timme av löpband och styrketräning och röven blir mör. Det blir soffan efter att vi ätit, hela familjen i samlad tropp. Jag har bestämt att vi ikväll ska vi stifta bekantskap med söta fröken Sparrisbroccoli. En av få grönsaker (på ICA Maxi...) som jag aldrig testat.
Och ikväll....ikväll blir det litet rödtjut också, första gången på länge.
Lunch på Hellmans före gymmet.
Lunch på Hellmans före gymmet.
Det här var så gulligt att man borde gå ba...
Det här var så gulligt att man borde gå bara därför!
Day 13 – Your favorite writer
Carlos Ruiz Zafón
William Styron
Peter Hoeg
William Styron
Peter Hoeg
Jag kan inte välja bara en.
En spanjor, en amerikan och en dansk.
Gemensamt har de det intrikata språket och förmågan att bygga upp en stämning, miljö och karaktar.
Och (hittills) den sparsamma produktionen.
En spanjor, en amerikan och en dansk.
Gemensamt har de det intrikata språket och förmågan att bygga upp en stämning, miljö och karaktar.
Och (hittills) den sparsamma produktionen.
Litet sur är jag på SalusAnsvar Yrkesförsäkringar
Försäkringar och försäkringsbrev är inte helt lättsmält litteratur. Inte för vuxna, rutinerade försäkringstagare. Definitivt inte för unga vuxna som inte gett sig in i den djungeln ännu.
Äldsta sonen började på Läkarprogrammet i höstas. Läkarförbundet erbjuder studerandemedlemskap och med det studerandemedlemskapet fick man en tre månaders gratis yrkesförsäkring hos SalusAnsvar. Bra så, den var gratis. Efter ett antal månader fick sonen en faktura på 500 kr från SalusAnsvar. Han funderade på vad det egentligen gällde men gav sedan mig försäkringsbrevet för lusläsning. Jag lusläste i morse, började fundera på om jag verkligen förstod saken rätt och ringde sedan SalusAnsvar Yrkesförsäkringar.
Anne (inleder litet vagt): Jag heter Anne och undrar om fakturan på Yrkesförsäkring som sonen har fått.
Försäkringsmannen:Javisst. Egentligen får jag inte tala med någon annan än den försäkringen gäller...
Anne: Då kan du tala i största allmänhet då!
Och så informerade han mig om de tre månaderna som var gratis och vad som sedan hände. Att SalusAnsvar skickar en faktura.
Anne: Men! Försäkringen gäller ju legitimerade läkare i olika kategorier! Man är ingen legitimerad läkare på termin 2, inte termin 3 och inte ens på termin 8!
Försäkringsmannen: Eh, jaaaa...Men den gäller för AT-läkare också!
Anne (ironiskt): Mmm-hnm? Man är inte AT-läkare på Termin 1, 2 eller 8! Jag tycker faktiskt det här är riktigt fult gjort av SalusAnsvar! Jag skulle nog kunna tro att det är många unga som betalar in utan att inse att det här är inget de behöver!
Försäkringsmannen (måttligt road): Jaaa, joooo...
Anne: Ta du med dig det här till ert nästa arbetsplatsmöte! Se till att erbjuda detta när det är dags och inte förr. Riktigt fult är vad det är.
Försäkringsmannen (kort): Ja. Hej då.
Obs. AT-tjänstgöring görs efter Läkarexamen (11 terminer) för att man sedan ska kunna söka legitimation.
Day 12 – A book you used to love but don’t anymore
Vem älskade väl inte Törnfåglarna av Colleen McCullough? Både som bok och TV-serie? Lilla Meghan som älskar den underbare Father Ralph som kommer och går och hon älskar och hon älskar.... Och han älskar fast han inte får och så älskar hon ännu mer...
Ja, fullt så illa var det inte, boken var bra för all del, men nu, 30 år äldre och klokare (?) har jag nog svårt att tro att jag skulle acceptera att en kvinna ägnar sitt liv åt en kärlek som så litet ger tillbaka.
Så, I don't love you anymore!
Fredag gör jag vad jag vill...
...och därför går jag här och sprejar och putsar och plockar och sorterar!
Och vet ni vad?
Det känns gott att göra det!
-Firar ni?
Det är ju St.Patrick's Day idag!!!
Jag hade gärna svingat en bägare med grön öl, men jag har inte ens normalfärgat.
Litet synd om mig att jag ingen alkohol har efter att ha insett att statistik är knepigt och att hjärnan fått anstränga sig ordentligt.
Men till min förskräckelse konstaterade jag.....(hyssscchhhh, säg inte till någon..) att jag gillade det!
-Hahahaaaa!!!
Någonstans runt regressionsmodellerna och variansintervallen tappade jag fotfästet helt, men det gjorde inget-jag har lärt mig massor!
Med tanke på hur litet jag kunde från början...
Day 11 – A book you hated
Att hata en bok är väl en egendomlig handling, tycker man inte om den så är det bara att låta bli att läsa och det gör jag utan minsta tvekan.
En dag i Ivan Denisovitjs liv av Aleksandr Solzjenitsyn har färre än 200 sidor men aldrig har väl boksidor varit mer tröglästa. Denne man, Suchjov, som är Solzjenitsyn himself (tillbringade tio år i fångläger) vaknar sjuk en morgon i fånglägret och därefter fortlöper den grå, febriga, bottenfrusna, eländiga dag där fiskögon simmande i zinkmuggens soppa är en av höjdpunkterna.
Jag misstänker att jag var för ung för att uppskatta boken. Cancerkliniken tillhör en av mina bästa läsupplevelser. Men om jag tänker på vilken bok som gett mig mest negativa känslor så är det utan tvekan denna.
Ingen tycker om mig...
Ingen tycker om mig
Ingen vill ha mig
bara för jag äter mask!
Långa och slibbiga
korta och klibbiga
ligger dom i min ask!
Jag biter av dom huvudet
suger ur dom musten
slänger så skalet bort!
Ingen tycker om mig
Ingen vill ha mig.
Men oj! Vad mask är gott! Mums!
Jag trodde hela bloggvärlden övergett mig igår.
Ända tills Beate meddelade att Blogg.se var f****d up hela dagen.
Så glad jag blev!
Ingen vill ha mig
bara för jag äter mask!
Långa och slibbiga
korta och klibbiga
ligger dom i min ask!
Jag biter av dom huvudet
suger ur dom musten
slänger så skalet bort!
Ingen tycker om mig
Ingen vill ha mig.
Men oj! Vad mask är gott! Mums!
Jag trodde hela bloggvärlden övergett mig igår.
Ända tills Beate meddelade att Blogg.se var f****d up hela dagen.
Så glad jag blev!
Sannolikheten för hur sannolikt resultatet var
Det känns så gott när poletterna rasslar ner.
Eller upp.
Eller vart de nu med sannolikhet och korrekt konfidensintervall efter kalkyl av p-värdet kan tänkas ta vägen.
Day 10 – Favorite classic book
F. Scott Fitzgeralds sista helt avslutade bok Tender is the Night såg jag först som TV-serie. Det vackra, framgångsrika men ändå tragiska paret; han psykoanalytiker, hon en fd patient och varthän livet kan ta vägen med människan.
Barrinstallation
Barr.
Stora, färgglada barr.
Mobil.
Wohoo.
Stora, färgglada barr.
Mobil.
Wohoo.
Är det en Haiku poeten Anne fått ur sig i ren glädje på morgonkröken tro?
Räntekurvor?
-Är det någon som bryr som om vart dessa kurvor tar vägen just nu?
Varje sig räntor eller elpriser är fokus nu.
Herregud-vad säger man!?!
-Du får ta hand om det här och fixa det så fort som möjligt. De har redan tjatat på mig i tre månader.
Vad svarar man om man kommer sig för att svara över huvudtaget?
Nu har jag bokat flyg och hotell
Det ska nog inte gå någon nöd på mig.
Om man säger så.
Day 09 – A book you thought you wouldn’t like but ended up loving
Tre, fyra gånger började jag läsa Sagan om Ringen av JRR Tolkien, tre, fyra gånger kom jag någonstans runt sidan 125 innan jag skickade eländet åt sidan.
Men skam den som ger sig. I Zürich fanns en mycket bra engelsk bokaffär och jag beslutade mig för att ge Lord of the Rings en sista chans. På språket den skrivits på och.....
Jag tillbringade de kommande veckorna i en helt annan värld, jag var som uppslukad, jag torterade maken genom att återberätta historien varje dag, jag ringde min mamma från telefonhytten utanför (vi hade ingen egen telefon till att börja med) och berättade att mitt första barn skulle få heta Frodo...eller Sam... eller Frodo... Nej, det måste bli Sam.
Ingen av ungarna är nu uppkallad efter en Tolkiensk figur, men jag kom att älska dessa böcker, till min förvåning.
Och jag tror inte jag behöver redovisa vad de handlar om.
Godmorgonvink!
En osminkad kunglig vinkning bara till er
-Hej, hej!
Tisdag idag.
Igår var det måndag med något slags bergsprängning i Flempan och lockande Årechoklad som jag stod emot (jag gick och la mig), idag....Ja, idag är en ny dag!
-Godmorgon!
Jag trodde blomkålen skulle ha motsatt effekt!
Mitt livs första blomkålsmos till köttfärslimpan och jag trodde den skulle gardera mig mot alla möjliga blodsockersvajningar och sockersug.
-Varför kommer jag då på att det finns ouppäten Åre choklad i en påse i hallen då då?
-Jahaa...
Jag sitter och jobbar på 14:e våningen.
Två gånger på raken känner jag vibrationer fortplanta sig genom golvet till skrivbordets yta.
Inte så konstigt att man reagerar kanske.
Day 08 – Most overrated book
En del av er vet redan att jag inte är ett fan till boken om Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson. Det verkar som att jag är ganska ensam om det.
Boken började så underbart, humoristiskt perfekt i en penséerabatt i Malmköping och går via ett påhittat resecenter vidare till Byringe Stations busshållplats, men strax härefter (eller när de två gubbsen och liket kommer till elefantägarinnans gård) har jag tappat intresset.
-Been there, done that!
Paasilinna har betat av ett antal egendomliga roadtrips och påhittade historiska influenser fick Winston Groom med på det mest perfekta sätt i Forrest Gump.
Overrated säger jag, de flesta andra verkar tycka annorlunda.
Vad är det här då?
-Det var väl fint!?!
Någon som kan kattanatomi?
Av Skruttens sovställning (eller är det möjligen fotovinkeln?), så får man anledning att överväga om han möjligen har huvudet under rumpan.
Bakvänt.
I hårdträning!
Våffeldagen den 25 mars.
Lika bra att börja uppvärmningen så att man tar dagen med en snygg spurt.
Jepp.
Pinsamt eller underbart?
Bilden har inget med oss att göra
Jul och Nyår 1993/1994 firade vi i Chicago hos våra släktingar. Min svägerska bjöd hem makens vänner på middag, bland andra Steve och hans dåvarande fru Emme. Jag hade nu litet svårt för denna Emme, hon var jurist och ansåg sig därmed veta och kunna allt och såg också till att Steve hade klara besked om skåpets placering. Hon hade relativt nyligen fött deras första barn, jag var mamma till två, men hon var fostrad i den katolska kyrkans anda, så några korrekta beskrivningar av hennes förlossning (vilket jag då skulle ta del av..) blev det inte utan en massa barnsliga omskrivningar.
Så. Vid denna middag hos svägerskan hade Emme på sig en kritvit angorajumpor som verkligen framhävde hennes smala figur. Och hennes bröst, som inte var av någon avsevärd storlek, men det var två, små fina äppelhalvor placerade på överkroppen.
Äldsta sonen var då 2.5 år. Snäll och charmerande redan då. Han placerar sig framför denna Emme (och nu börjar ni nog ana vart historien är på väg...) och tittar upp på hennes långa gestalt. Han står där i cirka 30 sekunder medan jag artigt fortsätter att lyssna på hennes utläggning. Plötsligt, som en blixt från en klar himmel, tar denna lilla 2.5-åring jättejämfotahoppet Allan rätt upp i luften och klämmer till för kung och fosterland om den pryda och präktiga Emmes högra tutte!
Jag var som paralyserad men inte tillräckligt, för jag begår misstaget att börja skratta så jag nästan kissar på mig. Sonen går därifrån som om inget hänt. Emme, högröd och förnärmad, stirrar på den hysteriskt skrattande kvinnan framför sig.
Jag minns inte hur resten av kvällen fortlöpte men alla som fick ta del av anledningen till mitt skrattande (vilket jag såg till att de fick, litet i skymundan så där) smålog mer än belåtet.
Sonen, han gjorde aldrig mer om det.
Inte på det viset i alla fall.
Så. Vid denna middag hos svägerskan hade Emme på sig en kritvit angorajumpor som verkligen framhävde hennes smala figur. Och hennes bröst, som inte var av någon avsevärd storlek, men det var två, små fina äppelhalvor placerade på överkroppen.
Äldsta sonen var då 2.5 år. Snäll och charmerande redan då. Han placerar sig framför denna Emme (och nu börjar ni nog ana vart historien är på väg...) och tittar upp på hennes långa gestalt. Han står där i cirka 30 sekunder medan jag artigt fortsätter att lyssna på hennes utläggning. Plötsligt, som en blixt från en klar himmel, tar denna lilla 2.5-åring jättejämfotahoppet Allan rätt upp i luften och klämmer till för kung och fosterland om den pryda och präktiga Emmes högra tutte!
Jag var som paralyserad men inte tillräckligt, för jag begår misstaget att börja skratta så jag nästan kissar på mig. Sonen går därifrån som om inget hänt. Emme, högröd och förnärmad, stirrar på den hysteriskt skrattande kvinnan framför sig.
Jag minns inte hur resten av kvällen fortlöpte men alla som fick ta del av anledningen till mitt skrattande (vilket jag såg till att de fick, litet i skymundan så där) smålog mer än belåtet.
Sonen, han gjorde aldrig mer om det.
Inte på det viset i alla fall.
Day 07 – Most underrated book
Siddhartha, en indisk bramanpojke, lämnar sin faders gård och de gamla gudarna för att leva i självövervinnelse och askes. Men inte heller förnekelsen tillfredsställer hans längtan efter fulländning, och han ger sig ut i världen för att söka livets mening. Han blir framgångsrik och förmögen, en livsnjutare som lär sig den sinnliga kärlekens alla möjligheter hos kurtisanén Kamala. Men ledan, och smärtan när en älskad son glider ifrån honom, driver återigen Siddhartha ut på vandring, mot en tillvaro som rymmer verklig kunskap och kärlek till världen som den är.
Jag tror nu inte alls att Siddharta av Herman Hesse är en underskattad bok, karl'n fick ju Nobelpriset i litteratur gubevars! Däremot har jag inte träffat på någon som läst den förutom bästaste J som var den som stack både Siddharta och Coelhos Alkemisten i näven på mig och sa "läs dessa". Jag läste dem, Alkemisten först, alla var ju som galna kring boken, själv tänkte jag "Håhåjajaaaa, intet nytt under solen...". Sedan läste jag Siddharta, en bok som var 50 år äldre, som i princip berättade samma historia, men nu tänkte jag "Now we're talking!".
Om ni inte läst Siddharta, läs den om den står att finna. En litterär och samtidigt insiktsfull feelgoodberättelse om...livet.
Vad Saaaaa-aaade ni nu då?
Varje gång hans efternamn ska uttalas låter det som om talaren fått tillfälligt stopp i stämbanden.
Kanske skulle han bara kalla sig Manboy?
-Vi hade plankantävling!
Vi hade plankantävling på gymmet och jag vann över Dotter och Kompis E!
-Undrar bara varför Dotter sa att jag inte gör den rätt...?
Herta hintade!
Day 06 – A book that makes you sad
Ja, inte är det många böcker som gjort mig vare sig ledsen eller upprörd, men faktum är att jag var ordentligt nedslagen när jag läst klart Henning Mankells Innan frosten.
Det var nu inte för historien i sig, ännu en av de skickligt ihopvävda mordhistorier som jag kom att sluka allt eftersom de utgavs, utan för att nu upphörde min relation till Kurt Wallander!
Aldrig mer skulle jag få följa denna utslitna, malätna, skärpta man genom resonemang och tankegångar gällande, brott, livet, kärleken. Och huruvida man ska ha hund eller inte.
Inte visste vi då att vi skulle få en chans att ta ett gott farväl av Wallander sju år senare i Den orolige mannen...
PS. Har ni koll på hur Mankells namn uttalas?
Inte Man-kell, utan Mank-ell!
Karikatyrtecknarnas nya favorit?
Bröderna Brothers?
Eller en och samma person kanske rentav?
Vi lär nog bli varse.
Det blev bra...
...dagens möte!
Men trots att mötet blev bra (och hur resten artar sig återstår att se) så har det varit så gott att överdosera på butiksbakat bröd och ett glas rött.
Dessutom är det ju fredag!
Day 05 – A book that makes you happy
Gud på en Harley-Davidson av Joan Brady gjorde mig mycket glad första gången jag läste den. Så glad att jag köpte på mig ett antal och gav bort till kompisar när vi träffades för jag ville att också de skulle bli glada. Men jag glömde behålla ett ex för mig själv och inte förrän härom året hittade jag den i ett antikvariat på Drottninggatan för en onödigt dyr penning (dyr för en begagnad bok, tyckte jag). Andra gången jag läste den var överraskningseffekten borta, jag var ett antal år äldre och kanske litet mer luttrad eller kräsen, men så kan det vara. Boken gjorde mig mycket glad vid första läsningen.
-Vad boken handlar om?
Ja, en kvinna med ett liv hon inte alls trivs med. Hon blir dumpad, trivs inte med jobbet, bor fel, känner sig fet, you name it. Så kommer denna hotta, långhåriga, HD-burna främling in i hennes liv......
Men!
Vad är det han vill?
Egentligen!?!
Hemligt möte..
Som barn hade jag hemliga klubbar.
Oftast kom det inte längre än till att jag bildade den hemliga klubben och den enda medlemmen var jag själv. Ibland hände det ändå att Syster Yster eller mamma eller kanske en kompis blev medlem i denna hemliga klubb och då var ju det stora spänningsmomentet att kalla till hemligt möte... På en hemlig plats.... I klädkammaren eller rentav i skogen, där fanns ju Lejongropen...!
Tänk att mitt livs möten så totalt har ändrat karaktär...
Fast just idag finns ett visst moment av spänning.
Jag ska ha med mig bullar!
Som för övrigt var mycket goda! Jag tog en igår ihop med ungarna....
Jag gjorde som Mia!
Mia bakade bullar igår och inte vilka bullar som helst utan andra bullar!
Baka bullar är min favoritterapiform (och så ogräsplockning fast inte så här års), så då bakade också jag andra bullar.
Vaniljbullar alltså.
Med mycket fyllning.
För det sa Mia att det skulle vara.
To run or not to run was never the question
Jag funderade på om jag skulle springa eller inte. Jag är ledig idag istället för i morgon då vi ska ha möööööte. Möööööte som då förhoppningsvis ska adressera det som upptagit stora delar av mina funderingar på sistone. Men ni som varit med om sådana mööööten vet kanske att det är sällan att sådana möööööten blir som de ska. Eller som man hoppas.
Så då bestämde jag mig för inget spring. Utan jag skulle ge mig ut på en vårpromenad bara och iaktta vårtecken.
-Trevligt va'?
Så jag iakttog att stigen som går genom dungen till bussen numera är snöfri.
Jag iakttog att den årliga översvämningen har infunnit sig (huset i bakgrunden var för övrigt med i Arga Snickaren härom året. Jag kan inte uttala mig om nuvarande status men fasaden är fortsatt fläckvist målad).
Jag iakttog snödroppar i trädgården.
Och sedan gjorde jag vad Mia Systeryster har gjort!
Day 04 – Favorite book of your favorite series
Det var Harry Potter and the Goblet of Fire som fick mig att öka lästakten på Harry Potter. Ondskan hade funnits med i föregående böcker men i denna bok blir den ond på allvar, beräknande och dödlig. Karaktärerna börjar också blir tydligare, inte längre barn och kärlek, lojalitet och besvikelse kommer in i deras liv. Inte bara att ungdomarna får uppleva kärlek och dess våndor men också den käre Hagrid. Vad jag försöker få sagt är att i denna bok blev den kommande och slutliga kampen mellan det onda och det goda och historiens komplicitet uppenbar.
Sen gör det ju förstås inget heller att Robert Pattinson spelade Cedric i filmatiseringen....
-Ja, hur var det nu med pocenten?
Jag blev ju som besatt av denna annonstext igår!
"Nya Bregott Mindre med en fetthalt på 43 % och som dessutom innehåller 43 % mindre fett än Bregott Normalsaltat".
Alla mina instinkter vrålade att någon gjort en tankevurpa (vilket Bara Jag höll med om!).
Däremot hojtade både Gun och Irrhönan att det stämde! Och detta hojtande läste jag precis innan jag skulle till att somna och så var den sömnen bortblåst!
Och jag fick lov att börja tänka!
Det ni!
Och konstaterade att Gun och Irrhönan har rätt!
Men min instinkt var inte helt fel, för vad den flaggade för var ju tillfälligheten (eller marknadsstrategin?) att den nya Mindres fetthalt och minskningen från det Normala var samma siffra!
Så här asså:
Normal 75 % dvs 75 g fett/100g
Mindre 43 % dvs 43 g fett/100g
43/75=0.57 dvs 57 % , vilket innebär att 43g är 43 % mindre än 75g.
OM den nya fetthalten varit tex 25 % så hade det inneburit att den var 25/75=0.33 dvs 33 % och det hade betytt att den var 67 % lägre än Normalen.
-Grundskolematte, jag vet!
(För nu hoppas jag att jag tänker rätt! Jag har ju grubblat på detta heeeeela natten!)
Hursomhelst så hajade Beate pocenten medan Myaraq kanske är för ung för det!?!
Nå, hur är det med pocenten?
Bregott Normalsaltat fetthalt 75 %
Nya Bregott mindre fetthalt 43 %
-Det senare är då mig veterligen inte detsamma som 43 % mindre fett än Bregott Normalsaltat som annonsen anger!
Day 03 – Your favorite series
Utan tvekan är det J.K. Rowlings böcker om den unga trollkarlen Harry Potter som är min favoritserie. Jag läste böckerna i ett svep för bara ett par år sedan. Jag var inte särskilt intresserad från början men så rekommenerade någon som jag faktiskt nästan beundrar (men bara nästan för jag hålls inte med sådant trams...) böckerna så jag gav bok nr 1 en chans. Och därefter bok nr 2 och någonstans runt Harry Potter and the Goblet of Fire var jag fast.
Det är inte nödvändigtvis böckernas litterära kvaliteter som tilltalar mig utan det nyagamla sagoberättandet om kampen mellan det goda och det onda förlagt i en (faktiskt!) spännande värld fylld av vardag och magi. Jag tycker mig se många paralleller till Sagan om Ringen som finns på mitt livs topplisteläsningar, fast Sagan om Ringen ser jag inte riktigt som en serie.
Lyckos den som ännu inte läst Harry Potter!
Harry Potter!
-Men Skrutten... Varför gör du på detta vi...
-Men Skrutten... Varför gör du på detta viset? Varför kräks du hårbollar på golvet? Vill du inte berätta det för Tant Siv?
God onsdag!
Säga vad man säga vill, men jag tycker om att sova!
Fast nu är det morgonkaffe, dusch och gröt som är på tapeten innan jag ger mig ut för att tampas med Länstrafiken och SJ, ett äventyr utan dess like allt som oftast!
Så här har dagen firats!
Jag har jobbat hemifrån.
Jag har sprungit sammanlagt 7 km.
Jag har inte ätit en endaste selma.
Jag är ganska nöjd med dagen.
PS. Jag har inte ätit någon semla heller!
Utifall intresseklubben vill notera...
.....så gav jag mig ut och sprang 5.35 km.
Dagens andra runda.
Häpp!
Psst...Vet ni vad..?
Jag har inlett utomhussäsongen!!!
Jag sprang ute i morse!!!
Hihihiii.....
Day 02 – A book that you’ve read more than 3 times
När jag var liten och sedan ung, då kunde jag läsa om böcker hur många gånger som helst och den främsta anledningen till det var nog att jag slukade böcker och hann inte med att byta ut dem snabbt nog på biblioteket ibland. Som vuxen är det inte många böcker som jag läst om en andra gång, för att inte tala om tre gånger. Faktiskt finns det nog bara en enda bok jag läst bortemot fem-sex-sju gånger (eller kanske fler rentav) och det är Daphne du Mauriers Rebecca.
Rebecca handlar om den oansenliga lilla sällskapsdamen (vars namn man aldrig får veta) som efter en ultrakort bekantskap gifter sig med den elegante, världsvane och sorgsne Maxim de Winter. Maxim de Winter tar med sin unga hustru till sitt slott Manderley var hans nyligen döda hustru Rebeccas närvaro fortsatt existerar och hålls levande genom husfrun Mrs Danvers dyrkan.
Som ni hör är det inte direkt en historia av det mer intrikata slaget utan en gotisk Askungeberättelse men boken (och filmen!) står för sommar, sol och lata dagar för mig sedan 10-årsåldern och därför plockar jag fram den, med 4-5 års mellanrum.
Inte än, men snart
Synd bara att Bill & Bob grävde bort alla våra vårlöksblommor i samband med dräneringen.
Jag antar att problemet vore löst med att jag är förutseende på hösten och petar ner lökar i jorden då.
Vilket jag inte gjorde i höstas.
God morgon!
Vafför gör di på detta viset?
-Varför sätter man långa rader av 10 cm-taggar på ett halvt träd?
Är det för att duvorna bara får sitta på ena sidan?
Jag överlevde!
Lokföraren återvände, ett mötande tåg passerade och så var jag hemma i Nyköping.
För att fira det ska jag tillåta mig att se reprisen av Potatishandlaren som börjar på Svt om 30 sek.
Mors!
Det finns ingen anledning till oro! Tåget ...
Det finns ingen anledning till oro! Tåget bara står av oförklarliga skäl stilla och lokföraren har lämnat sin plats i hytten. Ärligt talat överväger jag att rusa till sista vagnen, längst bak....
Day 29 – A book everyone hated but you liked
Jag vet inte vilka böcker andra personer avskyr, det enda jag vet att oftast är det tvärtom; folk gillar en bok som jag avskyr...
Jag vet heller egentligen inte heller vad "folk" anser om Björn Ranelid, det verkar finnas något slags allmänt förlöjligande av honom som person på grund av hans solbränna och mun. Tror jag mig ha förstått.
Utifrån detta så vill jag lyfta fram Ranelids bok Min son fäktas mot världen, en underbar berättelse om fäder och soner som utspelas i en by på Österlen, en berättelse skriven med ett fantastiskt språk. En bok som jag verkligen tyckte om. Mycket.
Day 01 – Best book you read last year
Utan minsta tvekan var det Martin Ingvars Hjärnkoll på vikten som är 2010 års bästa läsning!
Förvisso ingen roman men en bok som faktiskt förändrat mitt liv genom att ge mig ett helhetsgrepp på hjärna, metabolism och fysiologi. Och även om jag beskriver den i tråkiga facktermer så kan jag garantera att den är både lättläst och underhållande.
Jag rekommenderar Hjärnkoll på vikten till alla som någonsin skänkt sina kroppsliga funktioner minsta tanke och gör er sedan beredda på livsstilsförändringar!
Biljettköp!
Nu har jag varit sidekick och kortläsare vid sonens biljettköp till Big4 på Ullevi i sommar.
Jag ska inte dit.
Naturen inpå knutarna
I somras, inte nu heller
Även om det finns många som föredrar att vargarna hålls på andra ställen, så tycker jag att det är speciellt att en varg har iakttagits i en kohage ett par hundra meter bort igår morse.
Jag skulle gärna vilja se den.
Det är med varg som med orm.... De fanns här före oss.....
Bokutmaning-30 dagar
Jag tänker göra som Jess gjorde; genomföra (och låta er genomlida?) 30-dagars-bokutmaningen nedan!
-Det låter väl kul?
Day 01 – Best book you read last year
Day 02 – A book that you’ve read more than 3 times
Day 03 – Your favorite series
Day 04 – Favorite book of your favorite series
Day 05 – A book that makes you happy
Day 06 – A book that makes you sad
Day 07 – Most underrated book
Day 08 – Most overrated book
Day 09 – A book you thought you wouldn’t like but ended up loving
Day 10 – Favorite classic book
Day 11 – A book you hated
Day 12 – A book you used to love but don’t anymore
Day 13 – Your favorite writer
Day 14 – Favorite book of your favorite writer
Day 15 – Favorite male character
Day 16 – Favorite female character
Day 17 – Favorite quote from your favorite book
Day 18 – A book that disappointed you
Day 19 – Favorite book turned into a movie
Day 20 – Favorite romance book
Day 21 – Favorite book from your childhood
Day 22 – Favorite book you own
Day 23 – A book you wanted to read for a long time but still haven’t
Day 24 – A book that you wish more people would’ve read
Day 25 – A character who you can relate to the most
Day 26 – A book that changed your opinion about something
Day 27 – The most surprising plot twist or ending
Day 28 – Favorite title
Day 29 – A book everyone hated but you liked
Day 30 – Your favorite book of all time
Jag funderade...
Jag behöver varva ner. I huvudet.
Undrar om litet yoga ikväll skulle bidra?
Sööndagsövningar i solen! Först frukost på...
Sööndagsövningar i solen! Först frukost på gröt, sedan en runda på 7.4 km och därefter veckoinköp av mat. Och klockan är inte ens 12! Jojomen, the early bird catches the worm.
Their names were Anne & Herta, they were showgirls...
Som vi vickade och juckade och chachachaaa-ade på gymmet! Och en släng mambo fick vi in i det hela också!
Sedan; ett konspirationsmöte på stamhaket.
Knäckebröd i skon!
Föreställ er hur det skulle låta om man gick omkring med knäckebröd i skorna!
-Så låter mitt vänstra knä när jag går uppför trappor!
Mohahahahaaaaa!!!!
Bristande bloggmärksamhet
Allt möjligt och inget specifikt är på gång. Jag far inte direkt omkring överallt (eller gör jag?) men ändå så har jag massor att fundera över och tänka på.
Igår gjorde jag något som gav än mer snurr på tankarna.
Mmmm.
Kanske vill jag ha mer action i tillvaron bara?
A dog, a dog! My kingdom for a dog!
Ibland kan jag ju inte tänka annat än att vi borde ha hund. Vi bor ju mer än perfekt för en jycke, utomhusutrymme och inomhusutrymme har vi, men det vi inte har är ju helt avgörande; närvaro i hemmet dagtid. Och även om åtminstone jag skulle kunna ha med mig hund till jobbet, så är ju inte resorna acceptabla.
Nääää.
De får bli en annan dag.
Käcka fötter och annat
Det var självaste Röv-Moa som vippade så käckt på foten vid Motala Ströms strand när jag passerade. Jag strosade (jo, detta var ingen Power Walk att tala om, det var strosandetakt) förbi ett fängelse, genom en trevlig kyrkogård, förbi laxfiskare och spanade ner på den snorhala spången där Skrutten hittades. Efter litet fönstershoppande blev det fikande och efter fikandet och tidningsläsning återvände jag till butikerna och provade en läcker jacka från Armani (för smal i ärmarna) och en härlig klänning från Kello (för högt skuren i halsen).
För att jag inte skulle komma hem tom- och torrhänt köpte jag detta:
En ny handkräm från Crabtree & Evelyn.
Och racletteost.
Och focaccia.
Och franskbröd.
Och fyra semlor.
Och en kanelbulle.
Och nu är jag hemma.
Ska jag mysa eller ska jag mysa? Latte och...
Ska jag mysa eller ska jag mysa? Latte och scones med russin och valnötter på Bagarstugan! Härligt!
Vem käcka lilla fot är väl detta?
Vem käcka lilla fot är väl detta?
Morgonprommis i Peking
I april var det barmark, det kanske det inte är nu, men jag ska ta en morgonrunda i Norrköping.
Det gäller att variera sig.
-Bara se vad jag missat!
En underbar dag har det varit ute och jag, jag har bara jobbat och jobbat.
Eller helt sant är det inte....
Det är något jobbrelaterat som gnagt bra länge som nu kommit att ta jättetuggan Allan, så Fokus är inte mitt mellannamn för stunden.
Jepp.
Jag hinner inte....
Jag har att pyssla med.
Om man säger så.
Jag trodde jag hade gjort mig förtjänt av mat med familjen
Jag har jobbat så jag blitt alldelens yrslig idag, det har synkroniserats-koordinerats-sammanställts-slutställts-färdigställts och däremellan har jag dessutom varit tvungen att tänka.
Så tänkte jag att jag skulle komma till Nyköping för gemensam middag med precis hela familjen ute före diverse kvällsaktiviteter tar vid och vad händer!?!
-SJ har ställt in mitt tåg!
Tåget jag åkt i alla tider finns inte mer! De har bökat runt i tidtabellerna! Det hade precis gått ett nyinsatt tåg när jag kom till stationen och till nästa var det 1.5 timme!
Inte undra på att SJ-anställda inte vågar tala om var de jobbar.... Morrrr.....
När jag blir stor....
.....då ska jag jobba i blomaffär eller så ska jag bli en helt vanlig mamma med åtta barn!
Så sa Anne, tre år.
-Vad skulle ni bli när ni blev stora när ni var små?
Har ni blivit det?
God morgon gott folk!
Frukosten är uppäten, lunchäggen kokta.
Jag åker tåg till Flempan och jobbar vid mitt skrivbord idag.
En helt vanlig tisdag med andra ord!
Eller...
Är det onsdag redan?
Från den ena ytterligheten till den andra
Efter en dag då jag inte ätit en Budapestbakelse sitter jag nu och funderar på hur gullig jag skulle vara om jag drog på en rosa joggarkjol från Röhnisch över tightsen, när jag nu har för avsikt att snart ge mig ut på de Sörmländska grusvägarna i en högre hastighet.
Mycket gullig tror jag att jag skulle vara.
Den är inte min!
Den är inte min!
Somliga har kortare stubin än andra.
Somliga har kortare stubin än andra.
-Jag har blivit bestulen!
-Datorn, iPhonen och plånboken var borta när jag vaknade efter att ha sovit på golvet på Linköpings tågstation!!!
Och datorn gick äldsta sonen omkring med i sin rygga!
Avvafaaan...!?!
-Dröm?
Javisst!
Men jag var bra upprörd när jag vaknade, jag ska till Linköping med tåg idag nämligen.
