ANNEs blogg

Med raska steg och djupt försjunken i sina egna tankar älgar Anne förbi lagård, såg, strutsfarm, bilskrot. När hon passerar det fallfärdiga växthuset och en vildvuxen buske hör hon en gravallvarlig stämma säga:

-Det är till att vara morgonpigg.

-He.

-He.

-He.

I busken (nåja, strax bredvid) står en skallig, äldre herre, endast iklädd en röd- och svartrandig frottémorgonrock och svarta trädskor. I höger hand håller han en spade.

I stället för att livet passerar revy framför Annes ögon, utspelar sig dialogen från Sjunde inseglet:

Block: Vem är du?

Döden: Jag är Döden.

Block: Kommer du för att hämta mig?

Döden: Jag har redan länge gått vid din sida.

Nåväl.

Anne svarar med ett:

-Det gäller att passa på när piggheten sätter in.

Så pinnar hon på.

Fort.